Islamofobi och hatbrott mot muslimer ökar efter islamistiska terroristattacker.
Det är utövande muslimer och muslimska samlingslokaler som i huvudsak drabbas.
– Hatbrotten ökar drastiskt i samband med terrordåd. Det handlar om ganska omedelbara men kortvariga ökningar. Brotten begås inte av människor med mer eller mindre fördomar mot muslimer, det handlar nästan alltid om extrema nätverk och organisationer, säger Klas Borell, professor i sociologi vid Jönköpings universitet som har gjort en internationell forskningsöversikt på området.
Skapar rädsla
Antimuslimska och islamofoba strömningar i samhället ger handlingsutrymme åt hatiska grupperingar.
– Terroristernas urskillningslösa våld skapar osäkerhet och rädsla och det är i ett sådant känsloklimat som människor kan sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer, säger Klas Borell.
– Man kan tänka sig att extrema grupper och nätverk inbillar sig att de skulle ha stöd för handlingar av det här slaget och att de bara gör vad andra tänker, men i själva verket har hatbrott ett mycket litet stöd.
”Paradoxala konsekvenser”
Forskning visar att hatbrott – i Sverige oftast vandalisering och hot – får oväntade effekter. Om brotten uppmärksammas utlöser de en reaktioner tvärtemot vad gärningsmännen förväntar sig.
– Hatbrott får paradoxala konsekvenser. De är dramatiska händelser som utmanar rättsmedvetandet och leder till solidaritet med de som drabbas, säger Klas Borell.
Mest attackerad – störst respekt
Han använder exemplet ”I’ll ride with you”. En kampanj som startades efter ett gisslandrama i Sydney förra året. Det handlade om att stötta muslimer som kände sig utpekade och otrygga efter dådet.
– En statistiskt representativ studie från Sverige ger en liknande bild. Just på de orter i landet där muslimska församlingar utsatts för flest hatbrott bedömde församlingarnas ledare stödet för muslimers rätt att fritt få utöva sin religion som störst. Hatbrott fungerar ibland som katalysatorer för solidaritetshandlingar, säger Klas Borell.