Förra året gick det västsvenska tidningsbolaget Stampen med 862 miljoner kronor i förlust och nu tvingas bolaget att skära ner. Inom ett år kommer 100 tjänster att försvinna. Värst drabbas Göteborgs-Posten, som samtidigt slopar del tre i tidningen och ser till att alla tidningar får en gemensam del två.

Vem granskar förtroendevalda?

Mediebranschen och kanske specifikt tidningsbranschen har haft det motigt de senaste åren, både annonsörer och prenumeranter vänder branschen ryggen. Nyheter går i stället att få via nätet, där det är svårt för tidningarna att ta betalt för sina annonser.

Nedskärningarna drabbar inte bara de journalister som blir arbetslösa, utan tidningsdöden hotar även bevakningen av den lokala demokratin, menar Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

– Den är i farozonen och riskerar att hamna mellan två stolar när tidningarna tvingas dra in sin bevakning i många kommuner. Vi ser att diarierna besöks mer sällan, vilket innebär att det bara blir revisorn kvar att granska de förtroendevalda.

Fler risker

Jonas Nordling anser också att det finns risker med att stora mediehus köper upp lokaltidningar.

– Det är lätt att innehållet glöms bort och att det enda som räknas är antalet klick. Dessutom riskerar det ju att bli så att samma innehåll sänds ut i samtliga kanaler.

Vad spelar det för roll att journalisterna inte kollar diarierna?

– Det återstår att se, men journalistiken kan ju också återfödas genom gräsrotsjournalistik. Det är bjuvsnytt.se, som uppstod när HD la ner sin lokalbevakning i Bjuv, ett bra exempel på.

Vad kommer att hända med journalisternas frilansarvode?

– Nu när de fasta tjänsterna har försvunnit, jobbar många för bemanningsföretag och frilansarna, som står längst ner i näringskedjan, har svårt att klara sig.

Vad har du för förslag till lösning?

– Vi vill ju att presstödet tas bort och att tidningarna får ett statligt produktionsstöd, för lokaljournalistiken behövs verkligen.