”Vi ser oftast en galen Hitler”

Uppdaterad
Publicerad

Ordet fascism har blivit aktuellt på nytt i och med rättegången mot Anders Behring Breivik. Men vad menas egentligen med ”fascism”?

Kan man prata om att det har kommit en ny våg i Europa?

– Ja, det kan man tala om. Vi begår ett felslut ibland när vi tror att fascism eller nationalsocialism aldrig har förändrats. Det är så ofruktbart att leta efter identiska kopior, vi kommer aldrig att hitta identiska kopior, säger Heléne Lööw som är historiker och var tidigare chef för Forum för Levande historia och forskar om religiös och politisk extremism.

– Jag tror inte att det är frågan om att vi nu ser en fascismens återkomst. Jag tror att den har funnits där under hela efterkrigstiden. Den kommer tillbaka på bred front med jämna mellanrum. Jag tycker ändå att man kan ta lärdom av historien att den moderna parlamentariska demokratin, den har inte alltid funnits. Den är inte given, och kanske borde vi bli lite bättre på att slå vakt om demokratiska värderingar. Att faktiskt prata om sånt som rör människors värde, människors rättigheter och friheter och vad som händer om man begränsar vissa människors frihet i syfte att bevara andras, säger Lena Berggren.

Började i Italien

Fascismen som politisk ideologi grundades och leddes av den italienske diktatorn Benito Mussolini. Italien, precis som resten av Europa befann sig i en djup kris efter första världskriget och 1922 tog Mussolini makten genom en statskupp. Och flera länder följde efter.

-  Efter mellankrigstiden omformas den europeiska kartan. Gamla imperier bryts sönder, vi får en rad nya nationalstater med demokratiska författningar. Men det som händer i slutet av 1920- och början av 1930-talet är att de här nationalstaterna bryter ihop. Istället för ett demokratiskt Europa har vi när vi kommer in i början av 1930-talet ett Europa som domineras av diktaturer. Det här leder till tankar om att demokratin har visat sig vara ett historiskt stickspår som inte fungerar, säger Lena Berggren, historiker verksam vid Umeå Universitet och har forskat om fascism och nationalsocialism.

Vad kännetecknar en fascist?

 – Det där är ju väldigt svårt att svara på. Vi ser ju oftast framför oss antingen en galen Hitler i ett slags crescendo i ett tal, eller så ser vi marscherande, uniformerade unga män. Vi tänker oftast att det är ju bara knäppskallar och idioter som är fascister. Men ser man till 30-talet och även idag så är kan en fascist se ut precis hur som helst, säger Lena Berggren.

Instinkt, ungdom och styrka

Fascisterna hyllade instinkt, handling, ungdom och styrka. Den egna nationen sågs som någonting med ett storslaget förflutet, och fascismen som ett naturligt slutskede men som hotas av krafter som vill vrida utvecklingen i en ”onaturlig” riktning: som demokrati och liberalism.

– Man avvisar alla tankar om naturrätt och mänskliga rättigheter. Det viktiga för fascisterna är nationens och rasens ära och fortlevnad. Därmed ställer man också ganska höga krav på de människor som ska få vara med och bygga upp det här samhället. Det måste vara människor som är beredda att uppoffra väldigt mycket för saken, som är beredda att ge sitt liv för kampen. Ett exempel på det har vi ju i Anders Bering Breivik i Norge, säger Lena Berggren.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.