I cirka 150 rummen, utspridda på 3500 kvadratmeter yta visas koreograferad dans, musik, installation och skådespeleri. Scener utspelar sig parallellt med varandra på tre våningsplan och publiken väljer själv vart man vill gå, stanna till eller bara passera.
– Vi lever i en tid där vi måste få folk att bli mer delaktiga i scenkonst och förstå att man inte bara behöver sitta still för att uppleva en teaterföreställning. Här har vi mixat teatern och konsten och du väljer själv vad du vill se, berättar konstnären Py Huss-Wallin som är en av initiativtagarna till projektet.
Publiken bär mask
Som publik blir man en slags betraktare, en voyeur som upplever förställningen genom en mask som man har på sig för att markera att man inte är en del av föreställningen. Men också för att inte reagera på andras reaktioner, förklarar Jimmy Meurling som både är koreograf och initiativtagare till projektet.
Hundratal konstnärer
Ett hundratal personer har varit involverade. Allt från konstnärer från Konsthögskolan, Konstfack och studenter från Arkitekthögskolan på KTH som skapat rummen och innehållet i dem. Föreställningens samtliga 47 skådespelare utgör samhällets invånare och det är deras pågående liv som gestaltas.
– Skådespelarna som medverkar har själva bidragit till utformningen av historierna, så även dem är en del av regiarbetet, berättar Py Huss-Wallin.
Baserat på Mästaren och Margarita
Grundhistorien bygger på romanklassikern ”Mästaren och Margarita” av den ryske författaren Michail Bulgakov. I Satans demokrati är Margarita, journalisten som utmanar samhällets syn på demokrati. Hon häktas och ställs inför rätta för att ha använt sig av det fria ordet.
– Röster som blir tystade, ser vi både i tv och i radio och här i huset vill vi visa att det finns en kraft hos människor, att stå upp mot det. För demokrati är inget man får, det är något man ständigt måste erövra, säger Jimmy Meurling.
Brittiska Punchdrunk som förebild
Py Huss-Wallin och Jimmy Meurling har influerats av den brittiska teatergruppen Punchdrunk och deras vandringsföreställning ”Sleep no more” som pågått i New york sedan 2011. Men till skillnad från Punchdrunk, så slutar ”Satans demokrati” gå den 31 december i år.
Vandringsföreställningar har ju uppförts i Sverige tidigare, bland annat på Dramaten, men aldrig i den här omfattningen. Är ni oroliga för att det inte kommer bli som ni hade tänkt er?
– Nej, det är vi inte. Det vi hade som mål från början var att skapa en kollektiv plats för 500 personer och det har vi gjort. Så vi är egentligen redan nöjda, säger Py Huss-Wallin.
Alla ska skapa sin egen berättelse
Efter föreställningens cirka tre och en halv timmar har publiken skapat ett eget narrativ och i slutändan en egen upplevelse av det man har varit med om.