Det är tidig vår i Göteborg när Mediedagarna 2015 äger rum på Svenska Mässan. Som enda politiska parti på plats har Piratpartiet hyrt en av de största montrarna på mässgolvet. Nu hoppas man på genomslag i myllret på svensk medias riksmöte.

Det börjar i uppförsbacke. Anton Nordenfur, partiets nuvarande talesperson, påminner om en Moses-figur när flödet av journalister bildar en vid cirkel runt den färgglada montern.

Digital utförsbacke

Efter att ha levt i mediernas epicentrum efter succén i EU-valet 2009 för partiet nu en tynande offentlig tillvaro: Förra året åkte man ur EU-parlamentet, fick ett icke mätbart resultat i riksdagsvalet och hamnade i intern kris när partiledaren Anna Troberg avgick och kritiserade partiet för sexism och homofobi.

– Tiden har sprungit ifrån Piratpartiet. Debatten handlar inte om fildelning längre, utan om hur vårt samhälle ska se ut, säger Peter Sunde, före detta chefsideolog för Pirate Bay, som tillsammans med debattören Alexander Bard är en av få som stannar till vid montern under dagen.

Anton Nordenfur är partiorganisatör och Piratpartiets ansikte utåt sedan Anna Trobergs plötsliga avhopp i december. Han är optimistisk om framtiden, men håller med Sunde om att fildelningsfrågan fått för stort utrymme.

– Piratpartiet har mognat och kommit fram till vad som är viktigt. Vi har alltid pratat om integritet, men förr fick våra populistiska frågor stort utrymme. Nu fokuserar vi mer på övervakning och medborgarens rätt. På att man har använt det fantastiska verktyget som är internet för att övervaka folk istället för att göra något gott, säger han.

Ointressant fråga

Fildelningsfrågan dödförklarades offentligt 2012, efter att Högsta Domstolen inte prövade Pirate Bay-fallet och domen mot sajtens grundare därmed fastslogs. Mediedramaturgin piraterna tog slut och traditionsenligt delades berättelsen in i vinnare och förlorare: Segrarna var piratjägarna i Rättighetsalliansen, medan Piratbyrån, rörelsens startskott och hjärnorna bakom Pirate Bay, sedan länge lämnat barrikaderna och gått vidare i livet. Kvar stod Peter Sunde och de andra som drev Pirate Bay med Svarte Petter i form av miljonböter och fängelsestraff.

Gottfrid Svartholm Warg avtjänar idag ett 3,5 år långt fängelsestraff i Danmark för dataintrång mot danska staten. Fredrik Neij, internationellt efterlyst sedan 2010, sitter idag häktad i Thailand i väntan på deportering till Sverige.

– Om vi ska prata om förlorare på ett mänskligt plan så är det givetvis de, sa Piratbyråns Marcin de Kaminski, idag forskare på Lunds Universitet, i en intervju med Expressen samma år.

De gamla ideologerna i Piratbyrån arbetar idag på universitet, kulturredaktioner och högskolor. Piratpartiets avhoppade partiledare försörjer sig som föreläsare i yttrandefrihets- och upphovsrättsfrågor. Peter Sunde, som dömdes till åtta månaders fängelse och 46 miljoner kronor i böter 2010, är nöjd med utvecklingen.

– Jag ser mig inte som en förlorare, Pirate Bay drev utvecklingen framåt. Piraterna har inte försvunnit, utan blivit integrerade i samhället. Det var precis dit vi skulle, säger Peter Sunde.

En bild som filmbranschen, som vann sin juridiska konflikt mot Pirate Bay, instämmer i.

– Jag skulle inte vilja kalla någon för vinnare, jag tror att det kan bli farligt i ett sammanhang där piratkopieringen fortfarande är ett stort problem, säger Sara Lindbäck, vice vd för Rättighetsalliansen, som företrätt filmbranschen och andra rättighetsinnehavare i kampen mot piraterna sedan 2001.

Vi vann?

På segrarsidan befinner man sig i en lätt Kafka-liknande situation. Segeryran har uteblivit: fildelningen försvann inte när piratrörelsen gick vidare till nya frågor. Ungefär två miljoner svenskar – och hälften av alla unga – fildelar fortfarande olagligt, enligt en undersökning från Stiftelsen för internetinfrastruktur.

– Sverige är ju fortfarande hårdast drabbade av piracy i Norden! Det man ser är att tjänsterna är mer kommersiella nu, medan det ideologiska helt och hållit försvunnit, säger Sara Lindbäck.

Idag erbjuder streamingsajterna betalabonnemang, medan Pirate Bay numera drivs anonymt och beskrivs som ett ruttnande och cyniskt projekt av personer som var med och lanserade sajten.

De sista piraterna

Att fildelningsfrågan har dött gör Piratpartiet till den sista ideologiska utposten för piratrörelsen. Men har pirat-ordet någon relevans 2015?

– Man gjorde bort sig när man kallade sig för Piratpartiet, Privatpartiet hade varit bättre. Piratrörelsen slutade jag prata om för flera år sedan. Den stora frågan för oss som jobbade med Pirate Bay och Piratbyrån numera är det som Snowden avslöjat med NSA, och FRA som övervakar alla svenskar, säger Peter Sunde.

Snowden, FRA, integritet och massövervakning är de återkommande nyckelorden för både Nordenfur och Sunde. Anna Troberg, Piratpartiets före detta partiledare, menar att Piratpartiet måste släppa fildelningsfrågan för att överleva.

–Jag tror att begreppet ”piratrörelsen” är en svår fråga för partiet nu. De tongivande rösterna där har gått vidare. Partiet är den synliga delen nu och står vid ett vägskäl: Antingen talar man om samma saker som 2008, eller så kommer man med något nytt och fräscht, säger Anna Troberg.

Flera tongivande röster inom den gamla piratrörelsen menar idag att Piratpartiet borde byta namn och omvandla sig till en tankesmedja, att få gehör som politisk parti är dödfött. Men det är omöjligt, menar Anna Troberg.

– Frågan om vad vi ska kalla oss har följt oss sedan partiets födelse. Rörelsen är internationell nu, det går inte att ta bort ordet pirat när folk identifierar sig som pirater, säger hon, och påminner om att Piratpartiet på Island numera är landets största parti.

Enligt Anton Nordenfur är det inte aktuellt att byta namn, istället tänker man få vind i seglen på nytt.

– Vi har blivit dödförklarade fem gånger sen 2008. Men vi dör inte. Så länge frågorna kvarstår kommer Piratpartiet att kvarstå. Vi ska lyckas väcka den här opinionen på allvar.

Fotnot: Efter Mediedagarna skrevs inga artiklar om Piratpartiets politik i svensk dagspress. En artikel där flera medieröster ifrågasatte lämpligheten i partiets närvaro på mässan publicerades i Dagens Media.