Tomas Quick var den mest skrämmande mördaren i svensk historia. En seriemördare, pedofil och sadist. En galning dömd för åtta mord och som utöver det erkänt de mest skrämmande handlingarna.
Mytoman eller seriemördare
Det är den här mannen som reportern Hannes Råstam väljer att träffa 2008. Han och researchern Jenny Küttim hade då arbetat med historien i flera månader.
– Jag tror att Tomas Quick blev ett naturligt fall för Hannes Råstam. Han hade under flera år fått dokument skickade till sig från två olika läger. De som trodde att Tomas Quick var mytoman och de som trodde att han var den värsta seriemördaren. Och vi ville ta reda på hur det är möjligt att ha så olika uppfattning på samma bevisläge, säger journalisten Jenny Küttim.
”Ett drogmissbruk”
Två år innan Hannes och Jenny började arbeta med Quickfallet gick dåvarande Justitiekanslern Göran Lambertz igenom domarna men bedömde dem som mycket gedigna och tog inga rättsliga åtgärder. Ändå körde journalisterna på.
– Vi gick in det med öppna ögon. Vi gick igenom materialet och drog slutsatser som kanske rättsväsendet inte vill dra, felaktigheter, vi såg en hopblandning mellan terapin och polisarbetet. Ett drogmissbruk hos en tvångsintagen psykpatient, säger hon.
Friades i dag
Fem år har gått sedan arbetet med fallet Quick började. Det har blivit tre dokumentärer och en bok. De har fått två guldspadar och Sture Bergwall som han nu heter friades i dag för det sista av de åtta morden han dömts för.
Något som inte skulle skett om det inte varit för Hannes Råstam som gick bort i cancer i början på förra året.
”Närmast manisk”
– Hannes Råstam var speciell. Han var närmast manisk när det kommer till hans arbete. Vilket betyder att han la åtskilliga timmar på att läsa in sig på ett material
Råstam upptäckte tidigt att Sverige var ett väldigt litet land när det gällde forskning så han gick ofta till forskningen utomlands.
– Han gjorde inte som vanliga journalister som går till pressmeddelanden vilket är den förenklade varianten. För han ville förvissa sig om att han hade kunskapen som behövdes för att förstå sammanhanget. Det var hans styrka.
Tiotusen timmar
För att klara av att genomföra ett sådant här enormt arbete krävs stora resurser. Jenny Küttim har gått igenom 50 000 dokument och lagt ned över tiotusen timmar och är tacksam för möjligheterna de fick från SVT:s Dokument inifrån.
– Det krävdes att vi hade en redaktion som trodde på oss och gav oss den tiden som krävdes för att gå igenom materialet. Inför de första två dokumentärerna arbetade vi sju månader. Vi arbetade nästan dygnet runt, man går lite upp i ett sånt här fall, säger hon.
Reporter i inslaget: Christopher Gimling Shaftoe
Foto/klippning: Iman Tahbaz