2010 fick Arbetsförmedlingen det övergripande ansvaret för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Där ingår bland annat handlingsplaner, praktikplatser, etableringslotsar och hjälp med att hitta ett eget boende.

Pengarna som regeringen tilldelat för att sköta verksamheten, det så kallade förvaltningsanslaget, har i år sjunkit, och i en färsk rapport beskriver Arbetsförmedlingen hur detta krockar med ökningen av antalet nyanlända.

Minskat anslag

Antalet deltagare i etableringsuppdraget väntas enligt rapporten öka med 16.000 under året till mot slutet 44.300 personer. De nytillkommande arbetssökande är därmed uppe på de högsta nivåerna sedan reformen sjösattes 2010.

Detta samtidigt som förvaltningsanslaget för etableringsreformen alltså minskat från 714 miljoner i fjol – till 687 miljoner i år. Arbetsförmedlingen skriver att man redan sett negativa konsekvenser, och ser stora svårigheter att framöver möta lagens krav. 

Etableringsuppdraget baseras på en rättighetslagstiftning där myndigheten själv inte kan prioritera bort några av insatserna, och ett ökat gap mellan behov och resurser riskerar i stället att påverka kvaliteten på hela verksamheten.

Mathias Wahlsten som är ställföreträdande avdelningsdirektör vid Arbetsförmedlingens avdelning för integration och etablering, menar att uppdraget hittills fungerat bra.

– 27 procent av deltagarna har kommit i arbete eller studier efter två år. Men vi ser att förutsättningarna nu förändras och att vi befinner oss i ett pressat läge. Vi behöver bli fler arbetsförmedlare som kan bära det här viktiga uppdraget.

Tung börda för arbetsförmedlare

Redan i år beräknas till exempel antalet inskrivna per arbetsförmedlare öka från i snitt 45 per arbetsförmedlare vid årets början till 65 i slutet – en ökning på 44 procent.

Myndigheten skriver i rapporten att pengarna framöver inte kommer att räcka till för att upprätthålla det stöd som nyanlända inom etableringsuppdraget har lagstadgad rätt till. Antalet inskrivna per arbetsförmedlare beräknas öka markant och Arbetsförmedlingen får därmed betydligt sämre förutsättningar att stödja nyanlända i etableringen.

”Eftersom anslaget inte svarar mot behoven kan det innebära att Arbetsförmedlingen kommer bryta mot gällande rättighetslagstiftning inom flera områden.”

Kan bryta mot lagen

Till exempel ser man en ”överhängande risk” att man inte kommer att kunna uppfylla lagens krav på en så kallad etableringsplan för den enskilde. Etableringsplanen är en individuellt anpassad handlingsplan som ska uppdateras kontinuerligt och leda den enskilde närmare arbetsmarknaden.

– I vårt uppdrag ingår tidiga och individuellt anpassade insatser, förklarar Mathias Wahlsten.

– Men med de här förändrade förutsättningarna ser vi att det blir svårt att ge det stöd som de nyanlända behöver.​

Myndigheten varnar också för att man inte kommer att kunna kontrollera verksamheten hos till exempel de så kallade etableringslotsarna, som tidigare uppmärksammats för flera fall av felaktigheter och fusk, vilket gör att ”risken för felaktiga utbetalningar ökar”.

Dessutom tror Arbetsförmedlingen att möjligheten att stödja ett aktivt arbetssökande genom så kallade aktivitetsrapporter kommer att ”påverkas synnerligen negativt av det nu otillräckliga förvaltningsanslaget.”

I en skriftlig kommentar till SVT uppger integrationsminister Erik Ullenhag på söndagen att Arbetsförmedlingen kommer att behöva mer pengar till förvaltningen av etableringsuppdraget, men han vill inte precisera några summor utan hänvisar till de pågående budgetförhandlingarna.

Har du erfarenheter eller tips? Hör av dig till SVT eller diskutera i sociala medier under #dinröst.