Kåkstäder, tältläger eller kojor. Oavsett vad man väljer att kalla dem, blir de fler i Sverige.

Ungefär 4000 människor från fattiga EU-länder som till exempel Rumänien och Bulgarien uppskattas vistas här utan fast bostad. Uppdrag granskning uppmärksammade i går ett sådant läger i Malmö, där 400 personer bor.

– Jag känner mig väldigt berörd av den här situationen. Reportaget visar att situationen är ohållbar. Det visar de här människornas utsatt samt vidden och komplexiteten av de här frågorna, säger Regnér.

”Rumänien och Bulgariens ansvar”

Samtidigt, menar hon, görs det insatser både på riks- och EU-nivå. Bland annat har det anslagits medel ur en EU-fond till svenska kommuner för akut stöd.

Och hon får nästan dagligen samtal från EU-kommissionen om hur de kan hjälpa Sverige med den dialog som förs med Rumänien och Bulgarien.

– Det måste vara Rumäniens och Bulgariens ansvar att ta ansvar för sina egna medborgare. Vi har ett avtal med dessa länder med stöd för ett bättre liv, arbete och bostäder. Människor som kommer hit gör det på grund av fattigdom och desperation.

Men lösningen att tigga på gatorna är inte en lösning som håller i längden, säger hon och förklarar att EU regelverk inte förutsett den situation som nu uppstått och att det därför tar tid att hitta lösningar.

”Ohållbart”

Bland annat vill regeringen ändra på lagstiftningen när det gäller olagliga bosättningar och avhysningar av migranter. För den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller både polis och annan myndighetspersonal med om i det reportage som Uppdrag granskning gjort.

I reportaget besöker Janne Josefsson även ett läger och dess grannar i byn Högfors i Bergslagen. Där var stämningen mycket laddad.

– Här har vi en gammal bruksort där befolkningen plötsligt dubblas. Det uppstår en massa problem, säger Janne Josefsson och berättar att läget är mycket ansträngt. Människor kräver att myndigheterna ska agera i vad som de upplever som ett krackelerande samhälle med alltför tafatta myndigheter. Från ortsbefolkningen, menar han, har det också insinuerats att det finns människor som kan vara villiga att ta till vapen.

– Om det händer någonting mot de här migranterna, som lever väldigt fattigt, vem är då ansvarig förutom den som gör det? frågar Josefsson.

”Kan inte ge råd”

Åsa Regnér är tydlig med att det aldrig kan vara acceptabelt att ta till våld.

Men vad ska göras? undrar Josefsson.

– Jag kan och ska inte ge råd till enskilda kommuner. Däremot kan jag förändra lagstiftningen om den inte fungerar.