Asho säger att hon var runt 15 år när hon bestämde sig för att fly till Sverige. En man från terrorgruppen Al-Shabaab hade besökt hennes far och begärt att få gifta sig med Asho.

Pappan vägrade och mannen återkom och misshandlade honom och familjen uppmanade Asho att fly eftersom det är förenat med livsfara att sätta sig emot Aa-Shabaab. I dag lever Asho med skyddad identitet och vill inte uppge sitt riktiga namn och hon fruktar för sitt liv om hon tvingas åka tillbaka till Somalia.

Migrationsverket trodde inte på Ashos berättelse. Men som ensamkommande barn skulle hon ändå ha fått stanna i Sverige. Och barn är man om man kan bevisa att man är under 18 år.

– Det kan vara helt livsavgörande om man söker asyl, det påverkar om man får stanna och hur man behandlas i Sverige, säger Kristina Tollbäck som är advokat med inriktning på migrations frågor.

Inte alltid vanligt att man firar födelsedagar

Problemet är att många asylsökande inte har giltiga identitetspapper, de kommer från länder som inte har en fungerande folkbokföring, och i länder som Somalia är det inte heller vanligt att man firar födelsedagar.

– Jag vet hur gammal jag är, för min mamma har flera gånger berättat för mig att jag är född den 6 juni 1997, säger Asho.

Hon skulle alltså ha varit 15 och ett halvår när hon kom till Sverige 2013. Men migrationsverkets utredare ansåg att hon såg äldre ut och att hennes berättelse inte hängde ihop. En tandröntgen gjordes och en rättsodontolog gjorde bedömningen att den troligaste skattningen är att Asho är minst 19,1 år.

Påverkade trovärdigheten negativt

Migrationsverket skriver i sitt beslut att bedömningen genom tandröntgen vägde tungt. När Migrationsverket på det här sättet skriver upp en persons ålder får det fler konsekvenser för den asylsökande än att hon inte längre behandlas som ett barn.

Migrationsverket skriver i sitt beslut att eftersom Ashos åldersuppgifter inte har ansetts tillförlitliga så påverkar det också hennes allmänna trovärdighet negativt när myndigheten ska göra en bedömning av hela hennes asylberättelse.

– Vi barnläkare har sett att ett stort antal ungdomar har fått sina åldrar felaktigt ändrade för att Migrationsverkets personal inte har insett hur oprecisa de här röntgenundersökningarna är, säger Anders Hjern som är barnläkare och som har arbetat för Migrationsverket.

Många osäkerhetsfaktorer kring åldersbedömningar

Röntgenbilder av exempelvis handleder kan visa om kroppen har växt klart, och tandröntgen kan visa om alla visdomständer har växt ut – men det finns många osäkerhetsfaktorer.

Ungdomar mognar i olika ålder, och de jämförelsetabeller som finns i dag är baserade på västerlänningar – inte de som är uppväxta i exempelvis Afghanistan eller Somalia där många ensamkommande flyktingbarn kommer ifrån. Felmarginalen kan vara på flera år både uppåt och nedåt.

– Vi skulle aldrig fälla ett ärende bara på en röntgenplåt, gör vi det så har vi gjort fel. Tyngden har i så fall varit att vi har pratat med personen och ser att det här håller inte, säger Fredrik Beijer som är rättschef på Migrationsverket.

Ville inte lämna ut röntgenresultat

Han ser den medicinska åldersbedömningen som en sista chans för den asylsökande att visa att hon eller han faktiskt är under 18 år när migrationsverkets bedömare har tvivlat på den sökandes uppgivna ålder.

Förra året slöt därför Migrationsverket ett avtal med barnläkare för att de skulle ge en samlad åldersbedömning med bland annat röntgen men också kroppsundersökning och en psykosocial bedömning.

– För att vi ska vara helt säkra på att det är vår bedömning gäller så lämnar vi inte ut resultatet av de enskilda undersökningarna utan vi gör bara en övergripande bedömning, säger Anders Hjern som inte ville lämna ut själva röntgenresultatet till migrationsverket.

Det tycker Migrationsverket är ett stort problem.

– Om vi inte vet på vilken grund läkarna har gjort en bedömning så blir ju bevisvärdet på utlåtande mindre, säger Fredrik Beijer.

Uppmanar medlemmar att inte samarbeta

Nu har svenska barnläkarföreningen uppmanat sina medlemmar att inte längre göra åldersbedömningar åt migrationsverket. Läkarna litar inte på att deras patienter, alltså de asylsökande, får en medicinsk och kompetent bedömning om migrationsverket ska värdera röntgenplåtar. 

– Jag tycker det är väldigt synd. Migrationsverket försöker hjälpa sökande på olika sätt och det är klart att om barnläkare inte vill ställa upp med sin expertis så drabbar de bara de enskilda sökande. 

Kristina Tollbäck som är advokat tycker att Sverige ska inspireras av det brittiska systemet. 

– Jag tycker att man ska göra som de gör i Storbritannien. Där genomför man en utredning där två socialsekreterare utreder ett antal psykosociala faktorer som sedan ligger till grund till åldersbedömningen. Den blir styrande, inte den enskilda utredarens bedömning på migrationsverket.