Danska bönder kan sprida antibiotikaresistens

Uppdaterad
Publicerad

Resistenta bakterier sprids från djur till människa och de första att drabbas är ofta bönderna. I Danmark beskrivs djurbönder nu som en riskgrupp.

Jakten på billigt kött ställer till med stora problem globalt sätt. Djuren får i dag så mycket antibiotika, att de utvecklar bakterier som är resistenta mot antibiotika. Danska myndigheter har bestämt att grisbönder är en ny riskgrupp för att bära MRSA.

Skyddskläder måste bäras

SVT åkte till norra Jylland, till en grisgård med över 700 suggor, av vilka många precis har fått kultingar. Det luktar mycket och överallt hörs ljud av grisar som grymtar, tuggar och ibland skriker. Grisnäringen är en stor industri i Danmark och på norra Jylland ligger grisgårdarna tätt.

Henrik Mortensen har jobbat i grisbranschen i över 20 år. Innan vi får gå in till hans grisar måste vi sätta på oss skyddskläder och tvätta händerna noggrant.

Det danska problemet med antibiotikaresistens blir allt större. En ny studie visade att 88 procent av grisarna som kom in till ett slakteri bar på den antibiotikaresistenta bakterien MRSA. Bara ett år tidigare var det 44 procent. Problemet är att grisarna smittar människor med MRSA. Det har nu gått så långt att den danska myndigheten Sundhetsstyrelsen har beslutat att grisbönder är en ny riskgrupp för att bära MRSA. Eftersom grisnäringen är så stor, är det många människor som berörs.

– Jag tycker att det är lite överdrivet. Men det är väl så samhället funkar. Det som var normalt i går utgör ett hot i morgon, säger grisbonden Henrik Mortensen.

Lika farligt som terrorism

På norra Jylland verkar man inte vara så orolig för spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Men oron är större på annat håll. Världshälsoorganisationen WHO menar att antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot den globala folkhälsan. Det har faktiskt likställts med hoten från klimatförändringar och terrorism.

Att grisbönder är överrepresenterade när det gäller att bära MRSA märks inom sjukvården på Nordjylland. På sjukhuset i Ålborg måste MRSA-sjuka patienter hållas isolerade i särskilda rum och vårdpersonalen måste bära skyddskläder.

– Många som jobbar med grisar här på Nordjylland bär på MRSA. Det betyder att när människor blir inlagda på sjukhus, måste vi fråga om de jobbar med grisar. Och om de säger ja, då har vi på förhand möjlighet att välja annorlunda antibiotika, så att de inte får en overksam behandling, säger Tinna Ravnholt Urth. Hon är sjuksköterska och specialiserad på människor som bär på MRSA.

Att bära på MRSA behöver inte vara farligt om man för övrigt är frisk. Problemet är att man riskerar att smitta andra. Enligt EU-kommissionen dör årligen 25.000 människor inom EU av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Här på sjukhuset är rädslan stor att fler ska smittas med antibiotikaresistenta bakterier.

Värsta scenariot att sakna behandling

– Vi har exempel från andra länder där man står med så resistenta bakterier att man inte har något antibiotika att behandla med. Det är det värsta scenario vi kan föreställa oss, säger Tinna Ravnholt Urth.

Fenomenet med bakterier som utvecklar antibiotikaresistens är nära kopplat till hur mycket antibiotika djuren får. Att ge djuren antibiotika i förebyggande syfte är vanligt i många EU-länder. Men det är inte praxis i Sverige. I Danmark får grisarna ungefär tre gånger mer antibiotika jämfört med Sverige. Men Henrik Mortensen menar att det krasst sett inte går att producera lika billigt kött med mindre antibiotika.

– Det borde vara en fråga för länder som använder mycket antibiotika att minska användningen. Jag tycker att vår minister här borde sluta klaga på oss danska bönder, och istället klaga på de andra i EU. Holländarna och tyskarna använder mycket mer antibiotika i sin produktion. De måste börja sänka, innan jag kan göra det, annars kan jag inte tävla med dem, säger Henrik Mortensen.

Fakta

Fakta om antibiotikaresistens och MRSA

Meticillinresistentagula stafylokocker, MRSA, har utvecklat resistens (motståndskraft) mot depenicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används motstafylokockinfektioner. Svåra stafylokock-infektioner kan då enbart behandlasmed ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar,till exempel vancomycin.

Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker, MRSA, ärenligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas tillsmittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet. MRSA är också ensmittspårningspliktig sjukdom

Källa: Smittskyddsinstitutet.

Så farligt är det

Antibiotikaresistentabakterier beskrivs som ett av de största hoten mot folkhälsan på jorden. EnligtEU-kommissionen dör årligen 25 000 människor inom EU av infektionerorsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Men den största risken meduppkomsten av de här bakterierna är att de på sikt riskerar att blimotståndskraftiga mot all antibiotika.

Att smittas aven resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men om mantill exempel är allvarligt sjuk, för tidigt född eller har genomgått en svår operationkan det vara livsfarligt att få en infektion som inte går att behandla.

Har manlegat inlagd på sjukhus utomlands riskerar man att vara bärare av MRSA.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.