Trots att rut-avdraget nära fördubblats på tre år har svenskarna knappast gjort avdraget till sin grej. Undantaget är rika områden som Danderyd, där avdragen är nästan tio gånger vanligare än snittet.

Det svenska folket generellt har inte tagit till sig de skattesubventionerade hushållstjänsterna, rut. I snitt har svenskarna gjort avdrag på 169 kronor per invånare, visar statistik för i år, som sträcker sig fram till mitten av november.

Samma som rot

Men det finns ett antal kommuninvånare som utnyttjar avdraget desto mer och det är inte helt förvånande Danderyd som toppar statistiken. Där uppgår snittavdraget för rut-tjänster till 1 406 kronor per invånare, alltså nästan tio gånger mer än snittet för riket. Sedan följer andra rikare områden, som Lidingö och Täby utanför Stockholm, samt Skånekommunerna Lomma och Vellinge. Det vill säga ungefär samma kommuner i topp som för rotavdraget, de skattesubventionerade byggtjänsterna.

”En helt ny bransch”

Men medan rot-avdraget har stagnerat på en hög nivå så växer rut fortfarande, om än från en betydligt lägre nivå.

– Här har det vuxit fram en helt ny synlig bransch, en marknad som knappt fanns förut, säger Pia Blank Thörnroos, jurist på Skatteverket.

Totalt sett ser skatteavdraget för hushållstjänster i år ut att landa på 2,5 miljarder kronor. Sedan 2010 innebär det nästan en fördubbling. Som jämförelse bedöms rot-avdraget hamna över 14 miljarder kronor i år.

Även för läxhjälp

Regeringens uttalade syfte med avdraget var att skapa jobb och tvätta svarta jobb vita, i en bransch som tidigare mest figurerat i det fördolda. Och en lång rad företag inom framför allt städbranschen har vuxit kraftigt.

En annan, mer kontroversiell, näring har också fått extra draghjälp, sedan regeringen från och med i år medger skatteavdrag även för läxhjälp. Men Skatteverket säger sig ännu inte kunna ta fram statistik över hur stora dessa avdrag är, eller vilka som utnyttjar dem. Om mönstret stämmer lär de som tjänar mest, och betalar mest i skatt, göra flest avdrag även här.