De högt belånade svenska hushållens benägenhet att välja rörliga räntor oroar bland annat Erik Thedéen, generaldirektör vid Finansinspektionen (FI). Under våren avser han därför att presentera en analys av möjligheten att införa en gräns för hur stor andel bolån med rörlig ränta ett hushåll får ha.
– Vår plan är att komma med någon form av FI-analys om det innan sommaren, säger han till Svenska Dagbladet Näringsliv.
”Oroväckande förslag”
Bland ekonomer går meningarna isär om en sådan åtgärd.
”Att tvinga bolånetagarna att ha en del bunden ränta är inget annat än överförmynderi. Oroväckande att FI nämner den typen av förslag”, skriver Nordnets sparekonom Joakim Bornold i en kommentar.
FI-chefen Thedéen har samtidigt andra åtgärder på lut, för att bromsa vad en del bedömare beskriver som en överhettning och en potentiell bolånebubbla i Sverige. En sådan skulle kunna, förutom att drabba enskilda hushåll hårt, slå hårt mot både svensk konsumtion och tillväxt i framtiden.
Thedéen utlovar därför i en intervju med tidningen Dagens Industri (DI) ett färdigt förslag till ett så kallat skuldkvotstak så snart ny lagstiftning om FI:s mandat att vidta stabilitetsåtgärder är på plats.
Avsedd effekt
Ett skuldkvotstak skulle innebära att det sätts en gräns för hur stora bolån ett hushåll bara får ta relaterat till hushållets inkomster.
Enligt Thedéen har amorteringskravet som FI införde sommaren 2016 haft avsedd effekt.
– Det gav den effekt vi trodde och effekten är inte negligerbar, säger han till DI.
Enligt SBAB:s chefekonom Tor Borg kan man se tydliga effekter av SBAB:s kampanj från i höstas, där man lanserade en ränta på tvååriga bolån som låg under räntan på lån med tremånaders löptid.
Nu visar det sig att 35 procent av bankens bolånekunder valt den kortaste räntan för sina nya bolån i januari, 15 procentenheter färre än i december. Det är den lägsta andelen sedan 2003.
Andelen som valde bindningstider på mellan ett och fyra år steg samtidigt från 49 till 65 procent, enligt ett pressmeddelande från den statliga banken.
”Detta är en mycket hälsosam förändring då det sänker räntekänsligheten”, skriver Borg i en kommentar.