Foto: TT / SVT

Har politikerna förstått den geniala affärsidén i skolföretagen?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När politiker diskuterar vinster i välfärden, sker ofta en skarp skillnad i värdering av de företag som ”plockar ut vinst, och de som ”återinvesterar”. Det ena anses ofta OK, det andra i vissa fall ”horribelt”. Då har man inte förstått den geniala affärsidén bakom Sveriges mest framgångsrika skolföretag. Academedia aktieägare har aldrig plockat ut någon aktieutdelning. Men vid gårdagens börsintroduktion kunde ägarna ändå inkassera en miljard. Det blev på flera sätt en historisk dag.

Johan Zachrisson Winberg

Ekonomireporter

I går när handeln med Academedia slutade kunde de berörda personerna summera:

  • Börsuppgång 48 procent på en dag. Nye storägaren Rune Andersson som satsat 400 miljoner var en av vinnarna. Hans aktiepost växte med 180 miljoner på några timmar. Ovanpå det har han en option på att köpa lika mycket till för 42 kronor aktien. En option vars värde i teorin ökade ytterligare 150 miljoner.
  • Riskkapitalisterna EQT kunde casha hem i runda slängar en miljard, i samband med börsintroduktionen. Det var priset på den fjärdedel av bolaget man sålde ut. Börsuppgången gjorde också att värdet på kvarvarande tre fjärdedelar ökade med 1,3 miljarder.

När det annonserades att Sveriges största friskoleföretag Academedia skulle börsintroduceras skruvade statsminister Stefan Löfven upp tonfallet mot vinster i välfärden. ”60.000 barn är till salu på börsen” dundrade han i SVT:s agenda. ”Horribelt” sa han till Aftonbladet, Det var bara ett par veckor sedan, men då var dagsvinster på hundratals miljoner eller miljardbelopp något som aldrig inträffat i skolsverige.

Vinsterna har ökat

Som jämförelse summerade SVT de största skolkoncernernas vinster i valrörelsen 2010. De flesta siffror gällde då 2009. Det blev 247 miljoner under ett helt år för fem stora koncerner.  En hisnande summa – tyckte politikerna då. Dåvarande utbildningsminister Jan Björklund lovade begränsningar av möjligheter att göra vinst på skola. Och socialdemokraternas talesperson Ylva Johansson höll med.

Sen dess har beloppen bara ökat.

Nu har en enda koncern, Academedia,  på senaste 9 månaderna gjort en vinst på över 300 miljoner.  Och om man vill spetsa till det: I går ökade värdet för aktier och optioner hos en enda aktieägare, Rune Andersson, på en enda dag i ett enda skolföretag, med över 300 miljoner.

Och några riskkapitalister cashade alltså hem en miljard.

Pengarna till ägarna

En klok aktieägare räknar inget som vinst förrän man verkligen avslutat affären. Men beloppen gör gårdagen till svensk börshistoria. Och skolhistoria.

När jag på eftermiddagen träffar Academedias VD Marcus Strömberg, vill han inte svara på frågan om vem som får den där miljarden. ”Fråga de på EQT”, säger han två gånger. Tredje gången kryper det fram, att ”visst går pengarna till ägarna.”

Och där hamnar vi i pudelns kärna.

Academedia brukar framhålla att man ”inte plockar ut några vinster”. I stället gör man det som blidkar många politiker som kritiserat vinster: Man ”återinvesterar vinsten”.

Detta förtjänar en utvikning.

Tillväxt betalas med skolpengen

Academedia har under en rad år gjort stora vinster. Som man har återinvesterat. Sant. I stället för att ge aktieutdelning till ägarna. Sant.

Men.

Det mesta har gått till att köpa upp nya skolföretag, man växer och betalar tillväxten med skolpengen. Academedia började som ett litet företag inom vuxenutbildning. Sen köpte man NTI-gymnasiet, Vittra, Rytmus, Pysslingen, Designgymnasiet för att nämna några.

Att ”återinvestera” betyder alltså inte att pengarna kommer skoleleverna till godo. Pengarna lämnar företaget och går till dem som sålde. Det kan vara danska riskkapitalister som sålde Pysslingen eller eldsjälar och grundare som sålde Rytmus. Ofta har Academedia finansierat sina förvärv med lån. Senaste årsredovisningen visar lånekostnader på en kvarts miljard. Lånen betalas tillbaks med skolpeng till banken.

Affärsidén är genialisk om den funkar. När man köper betalar man med skolpeng, när man sen säljer har företaget växt och kan säljas dyrare och vinsten går varken till skolan eller eleverna – utan till ägarna.

Det är egentligen en gåta att så många politiker, och andra, tycks tro att det är frågan om aktieutdelningar som avgör om skolpengen går till vinst. Och som därmed också tror att man kan stoppa alla möjligheter till vinster genom att reglera aktieutdelningen.

Marcus Strömberg gillar inte min beskrivning av att man köper för skolpeng och tar pengarna själv när man säljer. Han tycker ”lån är ett sätt att utveckla verksamheten”, säger han. Det är förvisso också sant. Att ett stort företag kan ge fördelar och synergier och goda idéer som kan tillämpas överallt.

Tror marknaden på Löfven?

I dag gjorde börskursen en mindre rekyl, vilket knappast ändrar helhetbilden av rekordbelopp.

Frågan kvarstår vad denna börsintroduktion betyder för den poltiska diskussionen om vinster i välfärden. Stefan Löfven lovade i Aktuellt i går att det kommer förslag i höst som skall sätta stopp för vinstjakten i välfärden.  Börsmarknaden tycks inte tro han håller vad han lovat.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.