Förklaringarna är flera: låga räntor, låga elpriser, höjda löner och tidigare skattesänkningar gör att många svenskar har mer pengar att röra sig med och därmed konsumerar igång BNP.
Flyktingkrisen sätter också fart på ekonomin. Det kan låta underligt eftersom vi mest ser rapporter om hur flyktingströmmen kostar pengar och belastar statsfinanserna.
Men andra sidan av det myntet är att staten faktiskt pumpar ut tiotals miljarder kronor i ekonomin: pengar som omvandlas till jobb och ökad konsumtion. Enbart Migrationsverket har anställt 2.000 personer i år. Utöver det kommer alla som får jobb i kommuner och företag för att ta hand om flyktingarnas boende, skola och så vidare.
Men efter 2016 är risken stor för en rejäl dikeskörning.
Det är då det visar sig hur det går för alla nyanlända att få jobb. Blir sysselsättningen hög är de flesta överens om att alla miljarder till flyktingmottagandet är väl använda pengar även rent ekonomiskt. Men alla är också överens om att arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken måste förändras rejält i någon riktning om det ska gå vägen.
Bostadsmarknaden
Bostadspriserna har fortsatt upp under 2015, påeldade av att riksbanken beslutat sig för det historiska experimentet minusränta, som gjort bolånen rekordbilliga.
I kombination med den stora bristen på bostäder har det gjort att prisnivån stigit så att allt fler varnar för en bostadsbubbla som kan spricka.
Nästa år blir det med största sannolikhet amorteringskrav från maj månad på nya lån till befintliga bostäder, alltså inte nyproduktion.
Men åtgärden räcker inte anser allt fler. Under året har Socialdemokraterna, Centern och Folkpartiet svängt från ränteavdragskramare till ”beredda att diskutera ränteavdragen”. Därmed är alla partier utom Moderaterna och Kristdemokraterna beredda att inskränka eller avskaffa ränteavdragen. Blocköverskridande samtal om detta lär komma igång nästa år.
Jobben
Arbetslösheten är på väg ner. Det blir fler jobb inom skola och vård. Många av de nya jobben kommer i storstadsområdena. De som fortfarande har lika svårt att få jobb är personer som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden, exempelvis de som inte har gymnasieutbildning. Men det blir inte bara jobb som kräver högskoleutbildning. Fler ungdomar, även med enbart gymnasieutbildning, får jobb när efterfrågan ökar till exempel inom hotell- och restaurang och handel.
Världen
Hela världen fortsätter hålla andan inför Kinas omställning från varuexportör till en modern ekonomi med konsumtion och tjänsteproduktion. Kina drog hela världen ur finanskrisen 2008-2009, men den tillväxttakten håller inte i evighet och nu ställer man om till lägre tillväxt. Det har fått råvarumarknaderna att kollapsa, vilket drabbat bland annat gruv-och stålföretagen i Sverige. Börsen i Shanghai rasade under sommaren, men det blev inget långvarigt finansiellt världskaos av det hela – då.
Börsen
Stockholmsbörsen har gått upp med mer än 100 procent sedan vändningen efter finanskrisen 2009 och slutade i år drygt sex procent upp. Men de stora folkaktierna har fallit, framförallt de med allra flest aktieägare: Telia och Ericsson. Om börsuppgången fortsätter nästa år vet förstås ingen. Räntorna spås fortsätta ligga lågt, så räntesparande blir ingen rik på. Å andra sidan finns ju både krig och ekonomiska kriser som kan fortplanta sig även till börserna.