• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Peder och Lilian fick en oväntad jätteskuld i knät. Se hur härvan hänger ihop. Foto: SVT

Köpte lägenhet – krävs på 1,5 miljoner

Uppdaterad
Publicerad

Efter att Peder och Lilian Åström köpt och flyttat in i sin drömlägenhet kommer mardrömsbeskedet: Lägenheten var pantsatt, trots att den enligt köpekontraktet inte skulle vara det.

När Peder och Lilian Åström gick i pension ville de flytta till Stockholm för att komma närmare sina barn och barnbarn. I april 2016 gick flyttlasset till en lägenhet i Gröndal i södra Stockholm, värd 3,9 miljoner kronor. 

Men ganska snart förvandlades lägenhetsdrömmen till en mardröm. Det visade sig att det fanns en dold pant på lägenheten på 1,5 miljoner kronor. Eftersom panten var kopplad till lägenheten kunde därmed säljarens bank kräva lägenhetens nya ägare, Peder och Lilian, på skulden. 

– Det kändes overkligt att vi skulle bli indragna i en affär som inte rörde oss, säger Lilian Åström. 

– Vi har ju gjort helt rätt. Men är det på det här viset då kan ju ingen köpa via en mäklare, då kan man lika gärna köpa en lägenhet själv, säger Peder Åström. 

Alla pekar på alla 

Säljaren, som fått ärva lägenheten, hävdar att de inte känt till någon pant och därmed handlat i god tro. 

Mäklaren, som är skyldig att kontrollera att säljaren faktiskt äger lägenheten och om det finns några inteckningar, menar att den kontrollen har gjorts. 

– Vi har fått ett underlag från bostadsrättsföreningens ekonomiska förvaltare där det står att lägenheten inte är pantsatt, säger Nicklas Talvitie, den mäklare på Notar fastighetsmäklare som genomförde försäljningen av lägenheten. 

Motsägelsefulla pantregister 

Bostadsrättsföreningen Stapelbädden 7, som Peder och Lilian efter köpet numera tillhör, är skyldig att föra register över alla pantsättningar som finns i deras lägenheter. Det har man också gjort, men eftersom man också har en ekonomisk förvaltare med rätt att föra pantregister så har mäklaren vänt sig dit istället. 

Problemet är bara att dessa två register skiljer sig åt. I föreningens register står klart och tydligt att lägenheten var pantsatt, men hos förvaltaren finns ingen pant noterad. 

– Föreningen har fört ett eget skuggregister, och vi har inte fått alla panter av föreningen. Det är besvärligt, för hade vi fått det så hade problemet för Peder och Lilian inte uppstått, säger Mats Frosteman, VD på förvaltningsbolaget Delagott. 

Föreningen å sin sida menar att det framför allt är säljarna av lägenheten som bär skulden, eftersom de nekar till att de känt till att lägenheten var pantsatt. 

– De har betett sig oärligt och omoraliskt och försöker smita undan sitt ansvar, säger Ann Grundström, sekreterare i bostadsrättsföreningen. 

Lyckligt slut – trots allt 

Efter att Plus har spelat in reportaget om lägenhetshärvan nås vi av beskedet att säljaren efter flera månaders motstånd valt att betala in panten. För Peder och Lilian slutar därmed det hela lyckligt, trots allt. 

LÄS MER: Så undviker du att hamna i trubbel när du köper lägenhet.

Snårig historia? Se hela den märkliga berättelsen och hör de inblandade parterna i Plus den 10 november, 21:00 i SVT1 – eller i SVT Play. 

Inget offentligt register

  • På samma sätt som det går att pantsätta en fastighet vid lån av pengar kan en bostadsrättshavare pantsätta bostadsrätten som säkerhet för lån. 
  • I Sverige saknas idag ett fastighetsregister för bostadsrätter där man som konsument enkelt kan se om en lägenhet är pantsatt eller ej. 
  • Motsvarande register finns för till exempel villor. 
  • I slutet av 90-talet gjordes en statlig utredning om det bör finnas ett offentligt bostadsregister eller inte, men ännu har inget hänt i frågan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.