Det blir lätt att fokus hamnar på Sveriges glödheta bostadsmarknad när den rekordlåga räntan diskuteras.

Vinnarna – högt belånade innerstadsbor som ser sina lägenheter öka dramatiskt i värde och samtidigt betalar lite för sina lån – står ofta i centrum. Detta är naturligt. Bostadsmarknaden är en stor del av den svenska ekonomin.

Världsbäst på bostadsrace

Internationella valutafonden, IMF, konstaterade nyligen att de svenska bostadspriserna har ökat mest i år – i hela världen. Vi är alltså världsbäst på bostadsprisrace just nu. Smaka på den.

Och skulle många svenskar med bolån bli oroliga för sin privatekonomi och börja amortera istället för att spendera riskerar den svenska ekonomin att krympa, arbetslösheten öka och riksbanken stå utan räntevapnet för att höja tempot i ekonomin.

Försiktiga förlorare

Samtidigt finns det många som lever i en annan verklighet.

Bor du i hyresrätt, inte äger aktier utan bara har ett pensionssparande hos ett livbolag och funderar på att gå i pension inom tio år?  Då har du sannolikt en stor del av din pensionspengar i räntepapper -–en sparform som i dag ger ungefär noll kronor tillbaka.

Det är sant att den starka börsen gör att effekterna av den låga räntan inte slagit igenom fullt ut – men ett varningens ord är på plats. Flera livbolag har redan deklarerat att de sänker sin avkastning. Sjunde AP-fondens (Soffliggarfonden) vd Richard Gröttheim konstaterar i Financial Times att pensionsfonder ”kämpar med att skapa någon slags avkastning överhuvudtaget”.

Unikt svårt läge

Många livbolag har en stor andel räntepapper i sina portföljer för att inte bli alltför utsatta för snabba kast på börsen. Men få bolag hade räknat med ett läge där de nu måste betala för att låna ut pengar.

Just nu hålls avkastningen på pensionspengarna uppe när den låga räntan dopar börsen.  Men tanken svindlar; om effekten av den låga räntan mattas av, den inte längre dopar börsen och situationen blir en lågräntemiljö med vikande börskurser – hur ska pensionspengarna växa då?