Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt tycker att regeringen borde stoppa Vattenfalls försäljning av kolkraftverken i Tyskland och besluta att de i stället ska avvecklas.
– Det är helt klart det viktigaste klimatbeslut som denna regering kommer att ta, kanske det enskilt viktigaste klimatbeslutet i Åsa Romsons liv som hon är med och tar. Det handlar om 24 gånger det Sverige släpper ut på ett år. Låter man kolet eldas upp av ett annat företag så har man faktiskt ingen trovärdighet kvar i klimatarbetet, säger han till TT.
Skämskudde i Paris
– Jag gissar att de är oeniga sinsemellan i regeringen, men att det är (näringsminister) Mikael Damberg som bestämmer. Problemet är att Sverige kommer att få åka till klimattoppmötet i Paris med skämskudde om de gör den här affären, säger Jonas Sjöstedt.
Även Greenpeace är mycket kritisk till försäljningen som, enligt miljöorganisationen, bara flyttar problemen till en ny köpare.
”Om anläggningarna säljs är risken stor att nya gruvor öppnas och att kraftverken drivs vidare under mycket lång tid i stället för att avvecklas, vilket skulle ske om Vattenfall behåller dem. Det är en skam att regeringen tillåter denna försäljning”, skriver Annika Jacobsson, chef på Greenpeace Sverige.
Kongressbeslut i MP
I juni i år beslutade Miljöpartiets kongress att partiet ska verka för att Vattenfall behåller och successivt fasar ut sin brunkolsverksamhet. I dag har det varit svårt att få några av partiets företrädare att uttala sig om den egna regeringens agerande.
– Vad Miljöpartiet tycker är känt sedan gammalt, sedan får vi se vilka alternativ som står regeringen till buds när processen är avslutad. Det intressanta med dagens besked tycker jag är att de måste sockra med vattenkraft för att bli av med det här, säger riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) till TT.
Kan bli kvar i marken
Schlyter menar att det kan visa sig att kolkraften är så svårsåld och lite värd att priset för att låta kolet ligga kvar inte blir så högt. Däremot skulle den klimatpolitiska vinsten bli stor.
– Alla miljövänner som värnar om vårt framtida klimat vill att det där ska ligga kvar i marken. Vad den ekonomiska kostnaden blir att skriva av dåliga, tidigare inköp, det vi får se när den här processen är slut. Hur stort politiskt pris det blir att kämpa för det, det får vi se, säger han.
– Det kanske inte alls blir problematiskt i slutändan. Det kan vi först säga när vi har sett alla anbud.
Fakta om brunkol
- Brunkol är ett fossilt bränsle som uppstått genom fossilisering av organiskt material, främst växtdelar. Det är mjukt i konsistensen och innehåller upp tll 60 procent vatten.
- Brunkol används främst som bränsle i kraftverk för elproduktion. Jämfört med stenkol är utsläppen av växthusgasen koldioxid större, vilket skyndar på klimatförändringarna. Vid förbränningen frigörs också svaveldioxid och kväveoxider samt tungmetaller som kvicksilver och kadmium.
- Brunkol ligger ytligt och bryts därför i jättelika dagbrott av gigantiska skovelhjulsgrävmaskiner som orsakar stora skador i närmiljön. På grund av sitt låga energiinnehåll är brunkolet olönsamt att transportera och eldas därför ofta i närheten av gruvorna.
- Tyskland svarar för den största delen av världens utvinning och användning av brunkol. Även USA, Ryssland och Australien har stora tillgångar, men betydligt mindre produktion