De ger effekter som kommer att kännas ända hit till Sverige. Kanske inte direkt – men resan från nollpunkten – nollräntan – kommer att bli farofylld!

Räntehöjningen kommer att ge konsekvenser för den vanliga amerikanen, finansmarknaden, tillväxtländer och naturligtvis Sverige.

Amerikanerna – Nu är det dags att höja räntan…

Det som talar för att det är rätt att höja räntan är att den amerikanska ekonomin växer, växer stort, med 3,9 procent, andra kvartalet. Allt fler jobb kommer till, över 200.000 nya jobb varje månad. Totalt hade över 12 miljoner jobb skapats från 2010 till september i år. Arbetslösheten i landet är på väg ner mot fem procent. De senaste siffrorna visar också att lönerna till slut har börjat att röra sig försiktigt uppåt.

Visserligen har inflationen, prisökningarna varit låga i USA, 1,3 procent i november, precis som i Sverige men med så många i arbete borde väl också inflationen vända upp när företagen slåss om de anställda med högre löner. Så varför har den amerikanska Centralbankschefen Janet Yellen tvekat att höja räntan så länge? Jo, hon har sett genom den här rosenröda statistiken och sett hur folk verkligen har det i USA.

….men amerikanen har inte fått det bättre

Medelinkomstagaren känner nämligen inte av att det blivit bättre. Inkomsten (median) var förra året 6,5 procent lägre än före krisen 2007, om inflationen, prisökningarna räknas bort, och 7,2 procent lägre år 1999, alltså innan millenieskiftet. Medelamerikanen har alltså inte fått det bättre på hela 15 år. ”Are you better off?” – Har du fått det bättre? – brukar vara en vanlig fras under valår i USA – på den frågan kan de flesta amerikaner svara ett rakt ”No” – Nej!

Många nya jobb är deltidsjobb, och även om man lyckas hitta heltidsjobb så är det ofta inte till löner det går att leva på. Lösningen är att ha flera arbeten och då kan de handla om fler än två jobb. En servitör kan tjäna två dollar i timmen alltså ungefär 19 kronor i fast lön. Då behövs det rejält med dricks att fylla på plånboken. Låga löner och långtidsarbetslöshet som straffar ut folk ur arbetslöshetsförsäkringen har bidragit till att många gett upp och lämnat den registrerade arbetskraften. Nästan fyra av tio arbetsföra amerikaner finns inte ens med i arbetskraften, det bidrar naturligtvis till att skönmåla arbetslösheten. Nu kommer inte investeringar i jobb få samma hjälp av billiga lån samtidigt som arbetsmarknadsproblemen långt ifrån är lösta

Resultatet av krympande inkomster är att det finns en mindre medelklass i USA. Efter att medelklassen i mer än fyra årtionden utgjort landets majoritet utgör gruppen över dem – de välbeställda, och gruppen under – låginkomsttagarna tillsammans en större grupp än medelklassen. Hur denna ökade klyfta – där man antingen är rik eller fattig – förändrar det amerikanska samhället återstår att se.

Finansmarknaden – Här har det redan smällt

Att det skulle komma en räntehöjning har alla vetat. Men precis som vanligt är majoriteten på finansmarknaden ”The smartest guys in the room”. De tror att de vet när kraschen kommer och utgår från att de blir först ut genom ”utgången”, men innan dess gäller det att tjäna så mycket som möjligt. Men när det smäller på finansmarknaden blir det alltid trångt vid just utgången.

Vid den förra finanskrisen i USA år 2008 var det en bolånebubbla som sprack. Nu har huspriserna i USA återkommit till den nivå de hade före krisen. Men billiga, lånade pengar har leta sig till andra områden, andra risker.

När räntan är låg bryts nämligen sambandet mellan risk och avkastning. Alltså riskabla projekt som visserligen kan ge mycket tillbaka – om de går bra – betalar lika mycket för att låna – samma ränta – som säkra och trygga investeringar. Därför har det som kallas skräpinvesteringarna, ”Junk Bonds”, växt sig megastora.

”Skräp” säljer!

 ”Junk Bonds” – skräplån till företag i USA, alltså riskabla lån ger en hög ränta till den som lånar ut. Storleken på marknaden för skräplån ligger på ofattbara 1,2 biljoner dollar (12 nollor). Nästan var femte skräplånedollar har gått till oljebolag. Amerikanska oljebolag som ofta utvinner så kallad skifferolja som blivit för dyr att pumpa upp nu när oljepriset rasat. Det finns alltså lån värda miljarder där värdet på det som en gång var tänkt att betala av lånen, oljan, redan är bortblåst. Till det skall läggas att finansmarknaden klurigt nog blåst upp storleken på skräplånemarknaden med olika finansiella instrument – precis som vid bolånekraschen.

Den här veckan och förra har flera fondförvaltare stängt högriskfonder som handlar med ”Junk Bonds” Nu är det osäkert hur och ens om investerarna får några pengar tillbaka. Det här kan vara uttryck för enskilda misskötta fonder, men som en bedömare sa: – Kackerlackor kommer inte ensamma!

Tillväxtländerna – pengarna flyr

Precis som högrisklånen till riskabla företag har pengarna också flödat från USA till länder som växt snabbt och kunnat ge bra med pengar tillbaka, avkastning. Men länder som naturligtvis har mer riskabel situation. Man har lånat billigt i USA, även i Europa, och satsat i (de före detta) snabbväxarna – ett trick som snart är borta.

Det handlar om länder som ofta redan plågas av mindre efterfrågan på råvaror som exempelvis olja. Länder som Brasilien, Ryssland och Turkiet kommer att se allt snabbare, och större strömmar av pengar fly i spåren av den amerikanska räntehöjningen.

Sverige – Till slut hamnar bollen här

Hur andra länder mår är viktigt för Sverige, ett land där halva ekonomin är beroende av vad vi lyckas sälja till utlandet. Det blir visserligen lättare att sälja svenska varor i USA om dollarn blir mer värdefull men samtidigt pågår ju ett valutakrig mellan alla länder där kronan slaviskt tvingas följa sin europeiska part, euron, så vinsterna i USA kanske äts upp någon annan stans. Tillväxtländerna har ju också under senare år blivit viktiga för svenska företag när Europa svikit. Deras fall kommer också att kännas.

På det privata planet blir mångas drömresor till USA plötsligt dyrare om dollarn stiger.

”Lift off” är här

Naturligtvis spelar varje tiondels räntehöjning roll när världens största ekonomi höjer räntan. Ett land som konsumerar nästan en fjärdedel av världens resurser. Men det handlar också om takten i höjningarna, eller det som kallas ”lift off” i USA. Den resan från nollpunktens nollränta är kantad av faror som bara prövats i nationalekonomins matematiska modeller – alltså inget att hålla i handen om det stormar!