”Svensk ekonomi är relativt stark och konjunkturen fortsätter att förbättras. Men inflationen är för låg. Riksbankens direktion har därför beslutat att penningpolitiken behöver bli ännu mer expansiv för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent.” skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.
Höjning först 2016
Banken sänker också den så kallade räntebanan väsentligt. I fjärde kvartalet 2016 beräknas reporäntan i snitt ligga på 0,75 procent, enligt den nya räntebanan. I tidigare prognos låg räntan på 1,63 procent under motsvarande tidsperiod.
Riksbanken bedömer alltså att räntan kommer att ligga kvar på denna nivå ”tills inflationen tydligt tagit fart”. Först i mitten av 2016 bedöms det vara lämpligt att långsamt börja höja räntan.
Oväntat stor
Räntesänkningen var oväntat stor.
– Det är den lägsta räntan vi haft i Sverige, konstaterar SVT:s ekonomikommentator Peter Rawet.
– Det är signal om ganska dåliga tider. Att man sänker räntan är en negativ signal, säger han.
Enligt en sammanställning av prognoser gjord av Reuters räknade 6 av 13 tillfrågade ekonomer med en sänkning till 0,05 procent, medan 4 ekonomer räknade med en sänkning till 0,10 procent. Bara en i enkäten trodde på oförändrad reporänta.
Varnar för skuldsättning
Riksbanken varnar för sänkningen ökar riskerna med hushållens höga skuldsättning ytterligare. ”Det är därför nu ännu mer angeläget att dessa risker hanteras. För att minska riskerna krävs åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Därutöver krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad”, skriver Riksbanken.
Även andra räntor som Riksbanken använder har justerats. Den så kallade inlåningsräntan för bankernas insättningar i Riksbanken sänks till minus 0,75 medan utlåningsräntan sänks till 0,75 procent.
Styr korta boräntor
Riksbankens reporänta styr de korta bolåneräntorna medan konjunkturutsikter och inflationsprognoser är mer betydelsefulla för de långa boräntorna.
Att Riksbanken väljer att sänka räntan till noll är en teknikalitet. Det kunde lika gärna ha varit 0,05 procent, vilket de flesta bedömare hade väntat sig.
De omedelbara effekterna blir ett fall för kronan och lägre boräntor, vilket bidrar till att stimulera inflation i ekonomin. En svagare krona innebär att det importeras inflation vid handeln med utlandet.
Reporäntan har aldrig tidigare varit noll. USA och Japan har tidigare haft nollränta. Redan när reporäntan var 0,25 procent fick bankerna betala om de vill deponera pengar hos Riksbanken. Nu blir det ännu dyrare.
Riksbankens räntesänkning kommer att få ett visst genomslag på boräntorna men inte så mycket som man kan tro. Förlorarna är de som har sina pengar på ett vanligt sparkonto, enligt SEB:s privatekonom.