Rapporten gjordes av konsultföretaget McKinsey på uppdrag av Näringsdepartementet. Syftet var att utreda den framtida strategin för Vattenfall. Rapporten har varit hemligstämlad sedan dess men nu har SVT fått ut den från Näringsdepartementet.
På första sidan framgår att den presenteras i ett möte med Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå den 29 januari 2009, alltså tre veckor innan Vattenfalls 90-miljardersköp av Nuon blev klart.
”Större förvärv innebär risk”
Rapporten går igenom olika strategiska inriktningar för Vattenfall och förordar strategin ”Europeisk tillväxt”.
Men den skriver att ”större förvärv innebär risk och skapar inte värde per se”, och den framhåller två konsekvenser för ägaren, dvs staten och skattebetalarna:
”Acceptera att bolaget ser på förvärv även i fossila tillgångar som kolkraft och gas samt investeringar i kärnkraft” och ”Innebär troligtvis kapitaltillskott eller delvis börsnotering på sikt”
Rapporten är en av de två externa rapporter som nuvarande ägaransvarig minister, finansmarknadsminister Peter Norman (M) hänvisade till som Maud Olofssons beslutsunderlag när regeringen gick med på affären.
Vattenfall betalade i överkant av Nuons värde
Den andra rapportern, från investmentbanken Merrill Lynch, gjorde en värdering av Nuon. Den kom fram till att värdet inklusive de samordningseffekter mellan bolagen som Vattenfall hoppades på kunde ligga någonstans mellan 78 och 104 miljarder. Vattenfall betalade till slut 93 miljarder, alltså närmare den övre än nedre gränsen för vad bolaget kunde vara värt enligt investmentbanken.
Regeringen godkände alltså, mitt under brinnande finanskris, att Vattenfall köpte dyrt, och det trots varningar om att man senare skulle kunna tvingas till börsnotering eller kapitaltillskott, alltså kanske nya miljarder från skattebetalarna.
Detta skedde samma månad som frågan om miljardstöd till Saab var aktuell genom begäran om rekonstruktion, och samma månad som staten tvingades till kapitaltillskott i miljardklassen i SAS.
Maud Olofsson tyst om riskerna
Men Maud Olofsson var enbart positiv i sin kommentar till affären:
– Vattenfall går bra och utvecklas starkt. Förvärvet av holländska Nuon är ett naturligt steg i att skapa ett ännu större värde i Vattenfall, sa hon i pressmeddelandet från Näringsdepartementet.
Där står ingenting om att riskerna ökar och att det skulle kunna komma att behövas kapitaltillskott från skattebetalarna.
Och statssekreterare Ola Alterå sa heller ingenting om det på Vattenfalls bolagsstämma två månader senare.
– Det är inte rimligt för staten som ägare att dra på sig orimligt stora risker, sa Ola Alterå i sitt tal.
– Det får ju en särskild dimension i ett bolag av den här storleken, den riskprofil som just staten på medborgarnas uppdrag kan ta som ägare. Och det är heller inte aktuellt i bolag som Vattenfall för den här ägaren att göra ett kapitaltillskott och hamna i den typen av situation.
SVT har sökt Ola Alterå för en kommentar utan att lyckas.
Vill inte vill kommentera Nuonaffären
Maud Olofsson skriver i ett mejl till SVT att hon inte vill kommentera Nuonaffären, men skriver att hon styrde bolaget att ”lugna ner” sin expansion.
När Vattenfall förra veckan tvingades redovisa att 30 miljarder av Vattenfalls värde utraderats, huvudsakligen på grund av Nuonaffären, kom också besked om att bolaget delas upp i en nordisk del och en med kol, kärnkraft och gas i Europa.
– Vi kan tänka oss att ta in nya delägare till den europeiska delen, sa Peter Norman då.
Huruvida det kommer att lyckas, eller om man kommer att tvingas till kapitaltillskott från skattebetalarna vill han inte kommentera i dag.