Under en presskonferens berättade riksbankschefen Stefan Ingves hur beslutet har tagits.

– Detta sker mot bakgrunden av att konjunkturen är starkare. Det har varit så en tid. Inflationen har stigit trendmässigt, men den är inte på fast mark än. Mot den bakgrunden är det då rimligt att fortsätta med den mycket expansiva penningpolitik som vi driver för närvarande. Vi håller fast vid en negativ reporänta på -0.35 och vi fortsätter att köpa statsobligationer hela första halvåret 2016, sade han.

Ovanligt med negativ ränta

Riksbankschefen informerade om att det är ytterst få gånger på väldigt många år som räntan har varit så låg. 2018 fyller Riksbanken 350 år, under den perioden verkar det som att det är ungefär 2 – 3 år som vi har en negativ ränta.

Tillväxten i svenska ekonomin har ökat sedan mitten av 2012. Stefan Ingves menade att vi i dagsläget har en mycket hög och god tillväxt i den svenska ekonomin. Dessutom sjunker arbetslöheten. Tillväxten i andra länder ser också ut att vara på väg upp.

– Det är något som är nog så viktigt när det gäller utvecklingen i den svenska ekonomin eftersom export och import i svensk ekonomi är ungefär 50 procent av BNP.

Ökad invandring påverkar BNP:n

Riksbanken har tittat på effekten av den ökade invandringen, även om de medger att det är svårt att göra. På kort sikt innebär det en ökad BNP-tillväxt på några tiondelar eftersom både de offentliga och de statliga utgifterna ökar. Inflationen har gått upp med en tiondel på grund av den högre efterfrågan i svensk ekonomi. Men på lång sikt skulle det kunna se annorlunda ut.

– Vi får fler personer i arbetsför ålder. Det innebär både möjligheter och utmaningar. Om alla får en sysselsättning på ett eller annat sätt är det i högsta grad gynnsamt för svensk ekonomi. Får de inte det så är det naturligtvis ett större bekymmer. Det finns stora utmaningar på längre sikt, men det är egentligen ingenting som i dagsläget påverkar penningpolitiken över huvud taget, sade riksbankschefen.

Två vågskålar

Å ena sidan växer svensk ekonomi kraftigt och allt fler svenskar får jobb och konsumerar, något som talar för bibehållen eller till och med höjd styrränta. Å andra sidan har Riksbanken, trots närmare ett år med minusränta, inte lyckats driva upp inflationen till de stipulerade två procenten. Hur det kan vara så motsägelsefullt går inte riktigt att förklara, sade SVT:s ekonomireporter Johanna Cervenka.

– Nya siffor visar att ekonomin växer med 3,9 procent. Vi köper en massa saker, vi bygger en massa saker, företagen köper nya maskiner, och samtidigt har vi den extremt låga räntan. Det är en värld som inte riktigt går ihop med den låga räntan, sade hon.

För några veckor sedan talade det mesta för en ytterligare räntesänkning från dagens -0.35 procent. Men sedan dess har kollegorna på den Europeiska Centralbanken ECB valt att inte sänka räntan, och därmed försvann pressen på Riksbanken att följa efter. Samtidigt visade SCB:s novembersiffror att inflationen på nytt var överraskande låg. Men nu ligger alltså reporäntan kvar på samma nivå.

– Att reporäntan är oförändrad betyder att det går helt okej, man tar hänsyn till att den svenska ekonomin ”tuffar på”. Man tycker att inflationen går sakta men säkert åt rätt håll. Det vi gör funkar.

Minusränta sedan februari

Inför tisdagförmiddagens räntebesked var storbankernas ekonomer oeniga om vilken väg direktionen skulle slå in på.

– I omvärldsskålen ligger ett starkt USA, som för första gången på nio år väntas höja sin ränta. I den andra skålen ligger Riksbankens inflationsmål, där har det faktiskt sett lite sämre ut än vad Riksbanken har hoppats på, sade SVT:s  Johanna Cervenka.

Sverige har nu haft negativ ränta sedan februari 2015 då den sattes till -0,10 procent. I mars sänktes reporäntan till -0,25 procent och i juli till -0,35 procent där den legat kvar sedan dess. Trots det är inflationstakten mätt på årsbasis 0,1 procent, betydligt lägre än de 2 procent som är målet med den självständiga Riksbankens penningpolitik. Riksbankens framtidsrapport visar att vi kommer att ha samma ränta ett tag framöver, berättade Johanna Cervenka.

– Vi kommer att ha de låga räntenivåerna väldigt länge, de kommer att höjas först första halvåret 2017.