Så fungerar brevlådeföretag

Uppdaterad 8 april 2016

Publicerad 6 april 2016

Flera av Nordeas förmögnaste kunder har fått hjälp med att placera sina pengar i brevlådeföretag i skatteparadis för att på så sätt undvika att betala skatt. Men brevlådeföretag är inte nödvändigtvis olagligt och det är ännu oklart om någon har gjort sig skyldig till lagbrott.

Tomma bolag

Så kallade brevlådeföretag, eller offshorebolag som det kallas, är tomma bolag som kan användas för att slippa betala skatt hemma. Offshorebolagen finns endast på papper och registreras i länder där banksekretessen är hård. Den panamanska advokatbyrån Mossack Fonesca har bland annat registrerat företagen i Panama, Seychellerna, Belize, Jungfruöarna och Bahamas.

Panama-dokumenten

Offshorebolagets verksamhet finns egentligen i ett annat land än där företaget är registrerat och har en direktör bara för namnets skull. Uppgifter om den verkliga ägaren kan vara svåra att få tag på. Sedan 1 januari 2014 har Sverige och Panama ett informationsutbytesavtal, vilket tvingar Panama att lämna uppgift om vem som är den verkliga ägaren.

Bolaget äger oftast ett bankkonto i Schweiz eller Luxemburg där till exempel kapitalförvaltning sker. Om brevlådeföretaget bara har verksamhet utanför landet som de är registrerade i, till exempel Panama, och ingen verksamhet alls i landet så behöver det inte betalas någon skatt där.

Inte alltid olagligt

Det går inte att på rak arm säga att offshorebolag är olagliga. De första offshorebolagen skapades för att man till exempel skulle ha en oljeplattform i den mexikanska golfen och utvinna olja som skulle till flera länder. Med hjälp av ett offshorebolag kunde man då administrera verksamheten.

Det kan alltså finnas en anledning att ha ett offshorebolag av rent affärsmässiga skäl. Har man ett offshorebolag men redovisar inkomsten från till exempel kapitalförvaltningen hemma i Sverige har man inte gjort något fel. Oftast döljer sig dock dolda inkomster och skattefusk bakom offshorebolagen.

De flesta vill dölja inkomster

Den vanligaste anledningen till att någon startar ett offshorebolag är att man vill dölja inkomster man haft hemma eller utomlands. Enligt Skatteverket är det vanligt att man gör en bolagsförsäljning av ett bolag som finns i Sverige och låter bli att redovisa vinsten här hemma. Istället kan man då göra en omstrukturering så att vinsten inte syns och blir beskattad i Sverige. Utåt sett verkar man ha sålt bolaget för ett lågt belopp, men den verkliga summan har hamnat i Panamabolaget.

I avancerade skatteupplägg är det vanligt att man döljer äganden genom att brevlådeföretag äger brevlådeföretag som äger brevlådeföretag. Bolagen kan även byta ägare sinsemellan, vilket skapar en närmast ogenomtränglig ägarstruktur.

Skatteverket tittar på inkomster

Skatteverket i Sverige ska nu utreda om de svenskar som har haft brevlådeföretag via advokatbyrån Mossack Fonesca har gjort något olagligt, men enligt Skatteverket handlar det ofta om en konstruktion som det inte finns skäl att ha om man inte vill använda det för att undvika skatt.

Skatteverket måste nu bland annat titta på vilka inkomster det gäller. Det Skatteverket hittills har hittat i Panamautredningar är olika royalties eller inkomster från konsultarvoden som hör till en näringsverksamhet som finns i Sverige, men har fakturerats via offshorebolaget och hamnat där, fast det borde ha redovisats i bolaget i Sverige. Det är skattefusk och över vissa belopp är det skattebrott.

Att så många olika länder och bolag är involverade gör det svårare för Skatteverket att följa betalningstransaktionerna och upptäcka denna typ av skattefusk.

Nordea inte fri från ansvar

Nordea, som har hjälpt förmedla kontakten mellan sina kunder och advokatfirman, kan vara skyldigt till anstiftan eller medhjälp till skattebrott. Det utreds av Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.

FAKTA: PANAMA-DOKUMENTEN

Sammanlagt 11,5 miljoner läckta interna dokument från den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca har granskats av medier över hela världen.

Läckan kom först tyska Süddeutsche Zeitung till del, som sedan delade dokumenten med ICIJ, en internationell organisation för grävande journalister. Därifrån har sedan över än 100 mediaorganisationer världen över arbetat med materialet i över ett års tid.

För Sveriges del har SVT och Uppdrag granskning tagit del av läckan.

De läckta dokumenten avslöjar hur Mossack Fonsecas de facto affärsverksamhet är att skapa brevlådeföretag i skatteparadis, som används för att dölja stora summor pengar. Kontakten mellan kunder och Mossack Fonseca sköts av banker, ofta stora och internationella sådana.

Bland de som använt sig av Mossack Fonsecas tjänster finns flera nuvarande och före detta toppolitiker, sportprofiler, filmstjärnor, och ökända kriminella.

Byråns verksamhet kan kopplas till flera illegala verksamheter såsom pengatvätt, mutor och skatteflykt.

I ett uttalande skriver Mossack Fonseca att man följer lagen, och aldrig har blivit dömda för brott. Firman anser sig inte ha något ansvar för vad deras klienter använder brevlådeföretagen till.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.