Stampen, ett av de största mediebolagen i Sverige med över 3.000 anställda, ansökte om företagsrekonstruktion i våras. Bakom koncernens ekonomiska kris ligger uppköp av andra bolag, främst tidningar, som gjorts med lånade pengar under flera år.
Dessutom klargjordes tryckerimomsfrågan i början på året där Stampen blev skyldigt att återbetala cirka 400 miljoner kronor.
Skatteverket får 25 procent av fordringarna
Stampens skulder till Skatteverket uppgår till en halv miljard kronor och dagens besked har sagts vara direkt avgörande för mediekoncernens framtid.
Ackordsförslaget innebär att Skatteverket får 25 procent av sina fordringar, alltså omkring 125 miljoner kronor.
Men Skatteverkets ja innebär inte att allting är klart.
– Det innebär att rekonstruktionsarbetet kan fortsätta med ungefär samma förutsättningar som man hade när man drog igång innan sommaren. Men det betyder inte alls att det är klart utan flera komplicerade steg kvarstår innan driften av bolaget kan fortsätta. Men det är klart att ett ja är positivt för Stampen, säger Stefan Melesko som är docent i medieekonomi när SVT Nyheter pratar med honom innan Skatteverkets besked lämnades.
Förlängd tid till rekonstruktion
Under måndagen beslutade Göteborgs tingsrätt som väntat att bevilja mediekoncernen Stampen förlängd tid för den pågående rekonstruktionen.
Stampens huvudägare Peter Hjörne och vd Martin Alsander har i ett brev till tingsrätten meddelat att förhandlingar också pågår med externa investerare ”i syfte att koncernen skall få tillgång till nytt kapital”.
Stampen
Mediekoncernen Stampen, med Peter Hjörne som styrelseordförande och huvudägare, har över 3.000 anställda.
Huvudbolaget Stampen AB och 15 dotterbolag berörs av rekonstruktionen. Tio hör hemma i Göteborg. Övriga sex, främst tryckerier, finns på andra orter och hanteras av andra tingsrätter.
Bland annat ingår dagstidningarna Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Bohusläningen, Strömstads Tidning och TTELA, tryckerierna i V-Tab-koncernen samt distributionsbolaget VTD.
Skatteverket har en nyckelroll, med sina fordringar på cirka en halv miljard kronor.
Tryckerimomsfrågan
Enligt en EU-dom från 2010 ska den grafiska branschen betala 6 procents moms. Domen gällde retroaktivt, vilket innebar att tryckerier kunde begära tillbaka skillnaden på mellan 25 procents och 6 procents moms för åren 2004-2007.
Men Skatteverket krävde att tryckeriernas kunder skulle betala mellanskillnaden och har i många fall efterbeskattat dem.
Tvisten avgjordes till slut i Högsta domstolen i början av året, som slog fast att kunderna kunde kräva tillbaka pengarna från tryckerierna.
Många tryckerier valde att hålla på de pengar de fick tillbaka från Skatteverket i väntan på besked i tvisten.
Stampen driver en av Sveriges största tryckeritjänster och fick tillbaka 661 miljoner kronor från Skatteverket, varav merparten var tvistiga. Men bolaget valde att räkna pengarna som intäkter och förbrukade dem. Därmed saknas de 380 miljoner kronor som enligt HD-domen ska återbetalas.