Många ekonomer tror att företag med stor klimatpåverkan på sikt kan bli så dåliga investeringar att det är ekonomisk farligt att lägga sina pengar där.
Det har blivit allt vanligare att prata om klimatarbete i ekonomiska termer. Och allt fler ekonomer och finansrådgivare ser stora risker med fossilenerig-investeringar.
Familjen Rockefeller brukar beskrivas som världens genom tidernas rikaste familj. De grundade sina hundratals miljarder på olja, och det företag som idag är Exxon – efter Apple världens högst värderade företag.
Men en av familjens enorma fonder, Rockefeller Brother fund, har beslutat sälja av i princip alla investeringar i fossilenergi. Oljemiljardärernas arvingar i styrelsen menar att framtidens lönsamhet snarare finns i förnyelsebart.
Troligtvis framme vid brytpunkt
– Vi tror att vi kommit till en brytpunkt. Och inte minst på investeringssidan finns vikiga slutsatser kring klimatomställning. Nu finns en kritisk massa av personer som av moraliska och ekonomiska skäl vill se investeringar i energieffektivitet och förnyelsebar energi, sa ordförande för fonden, Valerie Rockefeller Wayne till Reuters när beslutet presenterades.
Den amerikanska finansrådgivaren LAZARD kom nyligen med en rapport där man analyserat priser på nybyggda anläggningar för elproduktion. Där sägs att kärnkraft är dyrt, 124 – 132 dollar per megawattimme. Priser för ny kärnkraft skjuter nu kraftigt i höjden efter nya säkerhetskrav som tillkommit efter Fukushimakatastrofen.
Förnybart ekonomiskt konkurrensmässigt
Kol och gas, burkar anses billigast. I undersökningen kostar kol 66-150 dollar och gas 61-127 dollar. Solenergi kan under gynnsamma förhållanden i USA faktiskt hävda sig väl med 60- 86 dollar per megawattimme. Det gäller främst stora solparker, småskaliga solpaneler på villatak blir dyrare. Billigast är dock vindkraft, som kostar 37 till drygt 80 dollar per megawattimme.
Finansrådgivarna menar att vi därmed nått den historiska punkt när förnyelsebar energi, även utan subventioner, kan konkurrera med fossilenergi på rent ekonomiskt grund.
I Kina har investeringarna i förnyelsebart ökat med 30 procent hittills i år och i Tyskland har det byggts mer sol- och vindkraft än kol, den senaste tiden. I USA stod sol och vind för hälften av alla nyinvesteringar i större el-anläggningar under första halvåret i år, enligt Financial Times.
Tillgångar kan bli värdelösa
SEB:s seniorrådgivare, Klas Eklund, följer energimarknaden internationellt. Han menar att fler och fler oroas för det som brukar kallas ”stranded assets”. Alltså tillgångar i olja, gas och kol, som ännu inte har plockats upp, och som representerar enorma värden på börser runt om i världen. Tillgångar som kan förlora i värde, eller till och med bli värdelösa, om världens politiker fattar de beslut som krävs för att klara klimatmålen.
– De kanske inte ger avkastning i framtiden, för de förstör klimatet. Allt fler investerare räknar in politisk risker i kalkyler – att det kommer regelringar i framtiden som gör det för dyrt eller svårt eller fel att plocka upp olja och kol ur marken. Och i så fall blir de här tillgångarna inte alls värda så mycket som vi tror idag.
Svensk AP-find i framkant
Svenska Fjärde AP-fonden har gått i bräschen bland internationella investerare för att kartlägga den klimatpåverkan alla företag i fondportföljen har. Sedan plockar man bort de företag i varje bransch som har högst klimatpåverkan. Genom att ta bort var femte företag, minskar man koldioxidavtrycket med 50 procent enligt VD Mats Andersson, som fortsätter:
– För att få en bra avkastning måste du klara hållbarhet långsiktigt. Det här är ett sätt att öka avkastningen, det är inte välgörenhet.
Fjärde AP-fonden leder ett internationellt projekt, med FN-stöd där man ska samla ihop 500 miljarder dollar klimatmärkta investeringar till klimatmötet i Paris 2015. 100 miljarder dollar skall då vara klimatanpassade placeringar.
Måste vara hållbar för att få avkastning
Andra AP-fonden meddelade nyligen att man sålt av ett antal av de största olje- och kolföretagen från sin portfölj. AP-fonderna har strikta placeringsregler från riksdagen. De får bara ta etiska och miljöhänsyn om det inte försämrar den långsiktiga avkastningen. Det får helt enkelt inte kosta pengar att göra rätt. Denna hållning tyckte Mats Andersson i början var omöjlig. Men han säger att han ändrat sig.
– Jag trodde i början inte att det var möjligt. Men nu har jag insett nu att du måste klara hållbarhet långsiktigt, för att få bra avkastning. Och hittills har klimatanpassningen av portföljen inte inneburit sämre avkastning, säger Mats Andersson.
Han tror att klimatrisken idag är en av de största i många portföljer.
– Det är ett sätt att minska risken i portföljen. Dessutom sätter du koldioxid på agendan, så att alla bolag förstår att det här är något som är viktigt för de som investerar.