GM hade tio år tidigare i sin tur köpt Saab från Wallebergs ägarbolag Investor. Men trots att bolagets bilmodeller ofta fick beröm för säkerhet och avancerad teknik, lyckades Saab aldrig få riktig fart på försäljningen. 2004 slog man visserligen rekord i USA med 48.000 sålda bilar, men lönsamheten uteblev.
Faktum är att från 1988 gick Saab med förlust varje år utom två: 1994 och 1995. För varje bil som rullat av bandet i Trollhättan hade fabriksägarna i genomsnitt förlorat omkring 19.000 kronor.
Tröttnade på miljardförluster
Efter att under en rad år ha pumpat in sammanlagt närmare 20 miljarder kronor i Saab, tröttnade GM till slut och började leta efter en väg ut ur sin misslyckade investering. Det gick sådär. Bland annat sprack en tänkt uppgörelse med svenska extrembilstillverkaren Koenigsegg och norska investerare.
Den 18 december 2009 fick därför de Saabanställda i Trollhättan ett oönskat besked i julklapp: GM meddelade att man inte hittat någon köpare och att Saab Automobile skulle läggas ned.
Skänkte hopp – utan egna pengar
Men den i Sverige fullständigt okända lyx- och sportbilstillverkaren Spyker, med karismatiske vd:n Victor Muller i spetsen, väckte hoppet om en ny vår för Saab. För 537 miljoner kronor fick holländarna ta över bolaget från GM.
Några pengar hade dock inte Spyker, i stället lånade man av bland annat Europeiska investeringsbanken EIB där svenska skattebetalare fick stå för säkerheten. Även General Motors behöll preferensaktier i det nya Saab Spyker Automobiles, i praktiken ett lån på 2,4 miljarder kronor.
”Victory for Victor” stod det på banderollerna när Saabfolket mötte sin nye ägare och styrelseordförande. I stället för nedläggning fortsatte produktionen. 2010, det första året i Spyker-ägo ökade Saabs bilförsäljning blygsamt – i Sverige. I resten av världen gick det däremot riktigt trögt.
Akut pengabrist
I mars 2011 meddelade Jan Åke Jonsson – som i dag åtalas – att han skulle lämna vd-posten. Viktor Muller – även han åtalad – tog över och fungerade därefter som både vd och styrelseordförande i bolaget. I april samma år kom den verkliga kallduschen. Saab har stora ekonomiska problem och kan inte längre betala sina leverantörer. Även General Motors skulle ha pengar. Produktionen stoppas. Den återupptas aldrig igen.
Samtidigt som biltillverkningen står stilla arbetas det intensivt för att hitta nya investerare. Saab och de kinesiska företagen Pang Da och framförallt Youngman kämpar för att göra GM till lags så att en vidareförsäljning skulle kunna äga rum. Man lyckas aldrig övertyga amerikanerna, men det är under den här perioden som de misstänkta brotten ska ha begåtts.
Ljusskygg ryss
Bland annat sades den ryske finansmannen Vladimir Antonov ha varit intresserad av att gå in med pengar. Men på grund av Antonovs tveksamma bakgrund förbjöds han att investera av den dåvarande regeringen med näringsminister Maud Olofsson i spetsen. Dagens åtal gäller bland annat två osanna fakturor som ska ha upprättats för att kringgå förbudet mot Antonov som finansiär.
Ansträngningarna, såväl lagliga som de misstänkt brottsliga, var dock förgäves. Den 19 december 2011 får Saab-folket i Trollhättan på nytt en trist julklapp. Viktor Muller meddelar att han personligen lämnat in begäran om konkurs till Vänersborgs tingsrätt.
Rättsligt efterspel
En era i svensk bilindustri är över, men ingalunda de rättsliga turerna. Ett knappt år senare blev det känt att Ekobrottsmyndigheten utredde flera misstänkta skattebrott som ledningen i Saab misstänktes ha begått före konkursen.
Den 16 maj 2013 gjordes husrannsakan hos Spyker i Nederländerna. Några dagar senare anhölls flera personer, bland dem tidigare vd Jan Åke Jonsson och chefsjuristen Kristina Geers. De släpptes dagen därpå, men var fortfarande misstänkta för grovt försvårande av skattekontroll.
I mars 2015 blev det känt att även Victor Muller var misstänkt för skattebrott.