Räntebevisen har på kort tid blivit mycket populära. På två månader har Nordea gett ut räntebevis för en miljard kronor. Även organisationen Aktiespararna ger sparformen stark kritik.
-Det är värdelöst för kunden, men säkert en bra idé för aktieägarna, säger vd:n Günther Mårder.
”Mycket framgångsrikt”
Ett räntebevis är en delvis ny sparform, som finns hos flera stora banker. Principen är att privatpersoner lånar ut sina pengar till ett företag, till exempel Ericsson eller Stena. Företagslån ger bättre ränta än ett sparkonto, det handlar om 4- 8 procent beroende på företag, men det finns också helt andra risker.
Tidigare har denna marknad bara funnits för institutioner och exklusiva storkunder som placerar hundratusentals kronor i till exempel företagsobligationer. Numera finns räntebevis för 10.000 kronor. Avanza Bank förmedlar dessa räntebevis till många småkunder.
-Det är nog den mest populära sparformen inom räntor sista tiden. Det har varit mycket framgångsrikt, säger sparekonomen Claes Hemberg på Avanza. De säljs för 100 miljoner i veckan, och det är ofta småsparare som vill ha bra ränta, men slippa börsens tvära kast upp och ner.
Småspararna tar hela risken
I vanliga fall, när det gäller in- och utlåning, tar ju banken risken – det är en av grundtankarna med banksystemet. Många kunder sätter in pengar, många kunder lånar och om till exempel ett företag går i konkurs och inte kan betala sitt lån, tar banken all risk. Banken har stora avdelningar som är experter på att bedöma risk. Dessutom har banken så många olika kunder att man klarar av en viss del kraschade lån. Totalt sett jämnar det ut sig och banken tjänar ändå pengar. Och framför allt - inga småsparare drabbas och blir av med sina pengar.
Men med räntebevis tar småspararna kreditrisken på företaget. Om företaget går i konkurs, eller inte kan betala, får man inte tillbaka sina pengar. I värsta fall kan allt gå förlorat.
Och den statliga insättningsgarantin, som finns på sparkonton, gäller inte på räntebevis.
Tar ut hög avgift
En del av kritiken handlar också om priset. När till exempel Nordea säljer sina räntebevis tar man först ut ett courtage (en avgift) på 0,6-1 procent. Ovanpå det ligger en avgift, på 0,6 procent per år. Det betyder att totalkostnaden ligger i samma nivå som en fond, till exempel en företagsobligationsfond.
Men i fonden förvaltar banken pengarna aktivt, och använder sin expertis för att bedöma och parera olika risker. Med räntebevis förmedlar banken ett lån, sen ligger risken på spararen. Men banken fortsätter ta betalt, år efter år.
-Banken drar sig undan den risk som man normalt har vid in- och utlåning. Man skjuter över risken på kunden, säger Günther Mårder. Men ändå tar banken betalt som om man tog risk.
”Lurar på spararna en risk”
Nordeas kommunikationsdirektör, Jan Larsson, vill betona att räntebevisen är en av väldigt många värdepapper i bankernas sortiment och att man vill ha olika produkter som kunderna efter rådgivning hos banken kan kombinera. Dessutom vill han understryka att det fortfarande ofta är större risk att köpa vanliga aktier i samma företag.
Men vår källa är ändå mycket kritisk. Personen har spontant tagit kontakt med SVT, för att berätta om räntebevisen, som gör källan upprörd. Personen menar att banken lurar på kunderna en risk som småsparare har svårt att värdera. Och att banken sedan undandrar sig ansvar.
Nordeas Jan Larsson understryker att flera banker har liknande produkter och han säger till SVT att Nordea informerar sina kunder om risker och villkor antingen i rådgivningsmöten, eller med information på nätbanken enligt branschens regler.