Det är på våren 1985. En grupp nazister från Nordiska Rikspartiet marscherar helt öppet över torget i Växjö. På torget finns också en kvinna, som inte bara kan se på, utan hon reagerar.

Kvinnan hade polska rötter och hade släkt suttit i koncentrationsläger.

Idag används den här klassiska bilden av den antifascistiska rörelsen i deras kamp mot högerextremism.  Men det motstånd hon hyllades för sker numer i en helt annan form.

De här bilderna är utlagda på nätet av Revolutionära Fronten, som idag är den mest militanta vänstergruppen i Sverige, vars huvuduppgift är att jaga bort nazister från gator och torg. 

Talare: – Antifascismen är självförsvar. Vi som vill göra samhället mer öppet och kärleksfullt kommer alltid att uppfattas som ett hot för fascister. Och vi måste kunna bemöta fascister för att kunna fortsätta vara politiska aktivister. Därför försvarar vi oss.

Sebbe Staxx: – Men det är två motpoler förstår du. Det här är nazister. Om du är en nazist du får fucking vara beredd på att det finns antinazister och att det kommer att bli blodigt. Det är så det fungerar, det är så det är.

Reporter: – Vad är det som förvånar dig mest i det du har grävt fram?

Mathias Ståhle: – Att de här grupperna har ett så starkt stöd bland människor som faktiskt tar avstånd från politiskt motiverat våld, så är väldigt många ändå beredda att göra undantag just för det vänsterextrema våldet.

Den 26 mars i år hålls den första av flera rättegångar mot vänsterextremister i Sverige. Sex personer står åtalade och flera av åskådarna i tingsrätts i Västerås är maskerade.

Rättegången är ett resultatet av Operation Eskil, en massiv polisinsats, där man beslagtagit brandbomber, gatustridsvapen och datorer hemma hos vänsteraktivister. Klart är att organisationen Revolutionära Fronten ligger bakom många av brotten. De har nämligen filmat sina egna aktioner, lagt på musik och publicerat dem på nätet. 

Anna Jonsson: – Ja, de hade ju sprayat här på staketet. Man ser ju fortfarande att det är ju lite sprayningar kvar, sen hade de ju sprejat för rutorna så att jag inte såg ut alls över huvud taget utan de var helt, helt igensprayade. Och sedan även att de har sprejat på fasaden.

Det här är Anna Jonsson i Västerås. Hon är med i Svenskarnas parti, som är nationalsocialister. På ett år har hon polisanmält 11 attacker. Bland annat har hon fått så kallade så kallade hembesök i sin bostad av maskerade medlemmar ut Revolutionära Fronten. Allt för att hon ska hoppa av sitt politiska engagemang.

Anna Jonsson – Ja, det är ju… första anmälan som var är ju ett misshandelsfall då och sen har vi en gång när de krossade mina rutor tjugo i fyra en lördagseftermiddag. Sen har vi ju då en gång när de har kastat in en smällare. Krossat rutan och kastat in glasflaskor. Vi har ju då när de har satt upp klistermärken på min dörr för att veta att de varit här då. Sen har vi ju då glaskrosset här, fyra gånger. Samt klotter. Olaga hot. Och sen har de ju krossat bilarna vid två tillfällen.

Reporter: – Vad hotar de med att göra om du inte gjorde som de sa?

Anna Jonsson: – Då hotade de att de skulle gå in i min lägenhet med skjutvapen. Och så sa de att ”fattar ni inte att vi nöjer oss inte med att krossa dina rutor, nästa gång går vi in med skjutvapen”. Man vet ju aldrig när de kommer och man vet ju inte vad som gör härnäst. Går de in i lägenheten? Har de vapen med sig? Vad kastar de in? Kastar de in några brandbomber eller vad gör de för någonting? Så det är klart att det är otäckt.

. Det är några åtalspunkter i Västmanlands tingsrätt där Anna Jonsson och andra vittnar. I bevisföringen finns en beslagtagen dator, som tillhör en framträdande medlem i Revolutionära Fronten. Där hittar polisen hemliga chattar som ger en unik inblick i hur de kommunicerar.

En av chattarna handlar om Anna Jonsson och hennes dåvarande pojkvän.

Ur chatt:

R: – Köttade ni han XXXX eller vad han heter, snubben som åkte på däng med sin nassebrud?T: – Japp

R: – Haha GÖTT! Hon är ju också nasse ju

T: – Hon jag slog i ansiktet med ett dammsugarrör hahaha

Fredrik Wallén: – Ja, vad vi upptäcker är ju att det har skett ja, seriebrottslighet från en specifik gruppering personer och också om vi då tittar på de ärenden som har utretts specifikt i Västmanland, Stockholm och Eskilstuna är ganska mycket inriktade då mot andra privatpersoner som man på något sätt anser är sina politiska meningsmotståndare.

Reporter: – Vad är det man gör?

Fredrik Wallén: – Man har utsatt deras hem för skadegörelser, man har utsatt dem för olaga hot. Man har utsatt dem för misshandel och man har gjort det så att säga utifrån premissen att man ser den man angriper som en politisk motståndare.

Reporter: – Du är med i Svenskarnas parti som av SÄPO anses vara nationalsocialistiskt och ni är emot demokratin. Är det då så konstigt att folk reagerar och blir provocerade av det?

Anna Jonsson: – Tyvärr så målar ju media upp en fel bild av oss och det är ju den bilden som svenska folket får och det är den bilden vi försöker krossa och förmedla en bra bild.

Reporter: – Men det var ju inte längesen som partiet hette Nationalsocialistisk front?

Anna Jonsson: – Nej det stämmer.

Reporter: – Och man pratar ju om nationalsocialismen och rasbiologi och sådant här. Det är ju ingen tvekan om det.

Anna Jonsson: – Nej det stämmer.

Reporter: – Så det är ju inte helt fel bild ändå, av partiet?

Anna Jonsson: – Alltså det vi vill är ju att vi ska ha ett etniskt svenskt Sverige. Det är ju ingen hemlighet med det. Det står på programmet. Och det är ju det, vi vill att Sverige ska styras av svenskarna.

Reporter: – Har hon inte ett eget ansvar? Hon är med i ett parti som tycker att det i stort sett bara ska bo svenskar här, har rasbiologi, är nationalsocialister.

Fredrik Wallén: – Om man pratar med ordningsmakten, pratar med polisen så vi får inte göra de värderingarna, vi måste skydda alla människor från brott.

Våld mellan höger- och vänsterextremister har tidigare gått i vågor. Men i just Mälardalen har det eskalerat utöver det vanliga.

Den första maj 2012 demonstrerade Svenskarna Parti i Eskilstuna. Och enligt journalisten Mathias Ståhle, som granskat extremism, så var demonstrationen starten på ett allt mer organiserat och systematiskt. politisk våld

Mathias Ståhle: – Och inom vänstern, och då pratar vi den autonoma vänstern så föddes det en känsla av att ”helvete nu har nazisterna flyttat fram sina positioner avsevärt och vi har inte hängt med. Sen tog det nästan ett halvår innan man lyckas formera sig till någon sorts organiserad motattack och den slutade i en attack på en vit makt spelning i Kolsva i Västmanland där ett tjugotal maskerade vänsterextremister från olika delar av landet rusar in och attackerar konsertbesökarna.

Den här attacken tog Revolutionära Fronten på sig. Idag räknar polisen med att det har skett minst femtio attacker med politiska förtecken i Mälardalen under de senaste 18 månaderna.

Reporter: – Men är det någon skillnad? Var kommer de flesta attackerna ifrån?

Mathias Ståhle: – Ja, men de flesta attackerna kommer ifrån vänstern det är glasklart, vi pratar 95-5 om vi räknar i procent.

Reporter: – 95 procent från vänstern?

Mathias Ståhle: – Ja, utan tvekan. Högern försvarar sig naturligtvis, men man ser att de har varit på defensiven hela vägen. jag menar inte att de försvarar sig i nödvärn, men de har helt enkelt inte haft samma kapacitet.

Det politiska våldet har spridit sig i Sverige. De mest uppmärksammade händelserna är de i Malmö och i Kärrtorp. I Malmö blev vänsteraktivisten Showan allvarligt skadad i en konfrontation där några medlemmar i Svenskarnas Parti var inblandade.

I Kärrtorp blev en demonstration angripen av nazister. En centralgestalt inom den militanta vänstern, Joel Bjurströmer Almgren, gick till motattack och knivhögg en nazist i två gånger i ryggen.

Både Joel och Showan har nu blivit hjälteförklarade och ses symboler för den autonoma vänsterns kamp mot fascism.

Talare: – Om det är vänsterextremism att vägra bli förtryck att vägra bli hotad, jagad då är jag vänsterextremist, jävligt mycket vänsterextremist!

Jag vill också säga att media, borgerlig politik, moderaterna, det är lika mycket ert fel som nazisterna. Ni har blod på era händer. Vi glömmer aldrig vi förlåter aldrig.

Revolutionära Fronten finns i täten i demonstrationen i Göteborg. Vi frågar en demonstrationsvakt om vi får göra en intervju, men de ansvariga i den så kallade Mediagruppen säger nej.  En annan person jag hinner tala med innan de ingriper säger att våld är nödvändigt idag.  Allt annat är en illusion. Det är inte konstigare än att Anticimex  utrotar skadeinsekter, säger han.

Motståndet mot fascism har inte alltid varit så här organiserat. Den första uppmärksammade konfrontationen i efterkrigstid med nazister skedde i Växjö 1985. Och då var det en spontan folklig vrede.

På 1990-talet bildades AFA, Antifascistisk aktion som blev kända för allmänheten under EU-kravallerna i Göteborg 2001. Nu var motståndet inte bara riktat mot fascism, utan mot globaliseringen, mot politikerna, mot polisen, mot kapitalismen… Våldet trappades upp och drabbade även vanliga medborgare.

Men det var också ungdomar som råkade ut för polisens övergrepp och snabbt radikaliserades och tappade tron på rättssamhället.

Efter EU-kravallerna startade aktivister från AFA Revolutionära Fronten, RF, en mer radikal organisation, som tog den politiska kampen till nya nivåer.

En av aktivisterna, som också blev dömd efter EU-kravallerna, var Joel Bjurströmer Almgren. Sedan dess har han blivit dömd för flera brott, bland annat grovt vapenbrott och misshandel av en 14-årig pojke. En misshandel som inte var politiskt motiverad.

Var går då gränsen för självförsvar inom revolutionära fronten? Jag försöker få kontakt med några av dem som stå utanför rättssalen i Västerås, men ingen av dem vill prata.

Vi bestämmer oss för att leta upp några av dem som har blivit drabbade av våldet för att se hur långt Revolutionära Fronten är beredda att gå i handling. Vi börjar med trappuppgången som ni just såg från deras egen film.

Här i Torshälla utanför Eskilstuna bodde en 26 åring, som har varit aktiv i högerextrema kretsar. Han har flyttat men jag pratar med grannar som bor kvar.

Reporter: – Vad är det du kommer ihåg?

Granne: – Jag kommer ihåg liksom smällen och sen att brandkår och polis och allt det här. Och jag såg ju de där killarna fast de var maskerade.

Revolutionära fronten gjorde flera attacker. Först yxhugg i dörren, sedan kastade de in en och vandaliserade hans bil. Enligt räddningstjänsten fanns det risk för att hela huset skulle ta eld. Ett hus där det bor både pensionärer och barnfamiljer.

Reporter: – Kommer du ihåg vad som hände då i april?

Annika Blomqvist: – Då när brandbomben var. Då de kastade in. Då låg jag ju och sov. Och vaknade. Jag vaknade tror jag av att brandvarnaren gick. Den pep ju. Och sen när jag kom ut. Jag lyfte ju bara på själva brevlådan och såg att det var fullt med rök i trappen.

Reporter: – Sen var det någon granat av något slag, någon bengalisk eld eller något?

Tommy Tjärnmalm: Ja, det hörde jag att det var att det var någon.. Att de hade kastat in någonting, någon rökbomb av något slag så det pyrde och... Han var ju tvungen att ja, gå från lägenheten då. Sen vandaliserade de hans bil, de skrev ju någonting på hans bil och skrev något på väggen här också då.

Men vänsteraktivisterna nöjde sig inte med det. För att 26-åringen skulle lämna sitt politiska engagemang så återkom man en natt och slog sönder hela lägenheten.

Reporter: – Och den lägenheten fick du ta över då?

Tommy Tjärnmalm: Den har jag tagit över ja. Har jag gjort. Det var ju glassplitter när jag flyttade in. Hela hösten plockade jag och hittade hela tiden så att det var ju massor.

Reporter: – Sen har de varit här och slagit sönder en lägenhet också?

Annika Blomqvist: Ja, och då var jag också hemma.

Reporter: – Hur var det då då?

Annika Blomqvist: – Ja, vi hörde ju bara ett himla liv gjorde vi. Och sen gick vi väl. Och sen gick vi väl, tittade väl ut från den sidan och så såg vi ju många som sprang iväg. Och sen gick vi ut på balkongen och då drog de iväg på den sidan med. Så då var de färdiga.

Tommy Tjärmalm: – Jag menar, alla är vi människor med olika åsikter och det är liksom, jag strävar efter att vi ska ha ett bra samhälle.

Annika Blomqvist: – Man får väl ha sina egna åsikter. Men att förstöra. Hon förstör ju för hela huset. Det var massor med folk som var rädda. Ville inte ens bo kvar. Det var massor med folk som ville flytta härifrån.

Reporter: – Så det kändes som att det var en attack mot...

Annika Blomqvist: – Ja mot hela trappuppgången.

Mathias Ståhle: – Men vi kan ju också se att flera av de attacker, eller hembesök som de kallar det, som de har gjort mot påstådda högerextremister har ju riktats mot människor som egentligen bara är kompis med högerextremister och umgås i samma krets men där vi inte kan se att det finns någon tillstymmelse till politisk aktivitet vare sig nu eller tidigare.

Fredrik Wallén: – Där visar ju vår utredning att det dels kan vara så att man tror sig åka hem till någon som man uppfattar som sin meningsmotståndare, men han eller hon har flyttat därifrån. Hans gamla föräldrahem eller så. Så man slår alltså till och begår grova skadegörelser mot en bostad där den man söker de facto inte bor.

I den här villan i Eskilstuna gjorde Revolutionära Fronten ett hembesök nattetid och slog sönder fönster och dörrar. Men personen de var ute, sonen till paret som äger bostaden, har inte bott där på fem år.

Margareta Åberg: – Ja, jag blev jätterädd och är fortfarande nu när vi pratar om det och man kommer ihåg vad som har hänt. Att känslan sitter i fortfarande. Men i början, Jörgen kan vara borta över natten, att jag alltså nej jag klarar inte av att sova själv.

Jörgen Åberg: – Jag ser detta som de gjorde, riktat i och för sig mot min son, men som drabbade oss, det är ju en form av våldtäkt på vårt demokratiska system.

Att gå till våldsyttringar då förflyttas man ju tillbaka till fascisttid. De angriper ju nazister och fascister, men tittar man på deras enligt min bedömning tillvägagångssätt så är det ju de som är fascisterna.

Det är en höstnatt 2011 i bostadsområdet Östlyckan i Alingsås. Någon enstaka bil passerar på vägen vid kyrkogården, annars är det helt tyst. I en lägenhet ligger en 24-årig man som somnat framför teven. Han har tidigare varit aktiv i högerextrema kretsar.

I sovrummet ligger hans sjuåriga systerdotter och hennes mormor.

Plötsligt vaknar de upp av en fruktansvärd smäll. Sovrumsfönstret är krossat och glasskärvorna har ramlat ner på flickan och mormodern. De får svårt att andas och det svider i ögonen och halsen. Gärningsmännen, som visar sig vara fyra aktivister från Revolutionär Fronten som är ute efter 24-åringen, har sprutat in tårgas i rummet. Nu skriker flickan och mormodern i panik.

De flyr in i badrummet för att skydda sig. Samtidigt så hör de att någon hugger mot dörren. Gång på gång. Det är hugg från en yxa. Huggen går rätt genom dörren in till lägenheten.

När polisen kommer möter de en familj i chock.

Morten Gunneng: – Vi går in i fastigheten och möts då utav den här familjen.  En man, en ung man och hans mamma och hennes barnbarn. Och det är alldeles uppenbart att det är tårgas som det rör sig om då.

Reporter: – Hur märkte man det, att det..?

Morten Gunneng: – Ja, det sticker i ögonen. Det är ju väldigt starkt, alltså de var ju väldigt påverkade, samtliga som var i lägenheten och även jag blev ju till viss del påverkad då trots att det ändå hade gått en liten stund. Det är ju en väldigt traumatisk upplevelse för någon som inte vet vad det är att bli utsatt för tårgas.

Reporter: – De här grupperna pratar ju om att det är någon slags antifascistisk självförsvar.

Morten Gunneng: – Alltså självförsvar för mig, det kommer ju i direkt anslutning till att man själv blir attackerad. Här har vi ju tre människor som ligger och sover, så det faller ju både som juridiskt och moraliskt begrepp för mig.

Under attacken i Alingsås skär sig en av gärningsmännen på sovrumsfönstret. Efter ett år lyckas polisen matcha DNA:t från blodet med en nittonårig kille från Göteborg.

Först under rättegången erkänner han att han krossade fönster, men säger att han inte visste vem som låg i rummet.

Utanför rättegången i Alingsås tingsrätt dyker ett 30-tal anhängare till Revolutionära Fronten upp och stör rättegången.

Morten Gunneng: – Det dök ju upp ett antal meningsfränder här som delvis maskerade då, betedde sig väldigt stökigt utanför rättegångssalen. Och den polispersonal som fanns här den dagen fick inte riktigt ordning på det, utan man fick göra så att man fick köra parterna till Borås tingsrätt och så fick de videovittna därifrån.

Reporter: – Det gick inte att vara kvar här alltså?

Morten Gunneng: – Nej, det gick inte. Det gick inte.

Reporter: – Alltså, varför inte det, vad hände?

Morten Gunneng: – Nej, de blev ju attackerade rent ut.

Reporter: De blev attackerade igen alltså? Alltså inte bara bostaden utan även under rättegången?

Morten Gunneng: Nu kom de väl inte åt dem, men de blev ju verbalt väldigt hårt ansatta och det blev ju väldigt stökigt på platsen, så att det polisbefälet på plats där valde att göra på det här sättet.

Vänsterextremisterna lyckades alltså anfalla och kränka familjen även utanför rättssalen så att de tvingades fly därifrån. Den åtalade, som agerade för Revolutionära Fronten, blev dömd för misshandel och skadegörelse. Straffet: två veckors samhällstjänst. De tre andra RF-aktivisterna går fortfarande fria.

Vi kontaktar Revolutionära Fronten via deras officiella hemsida för att få reda på hur de resonerar kring sina hembesök. Men de väntar med svaret. Enligt SÄPO:s analys präglas de av en tydlig våldsromantik där medlemmarna hyllar terroristorganisationer som Real IRA, Röda Brigaderna och PKK.

Men de dyker också upp i helt andra sammanhang.

I den här videon klipper den prisbelönta hiphopgruppen Kartellen in autentiska bilder från Revolutionära Frontens aktioner. RF:s aktivister medverkar också i själva musikvideon. Kartellens frontfigur Sebbe Staxx, ser sig som ett språkrör för underklassen. Och för honom representerar RF underklassens vrede mot orättvisor i samhället.

Sebbe Staxx: – Jag känner ju flera av dem och jag vet ju hur de tänker och de drivs ju ut av att de känner att det finns en väldigt stor orättvisa i och med att de här nazisterna blir ju skyddade, de blir ju vallade av polisen. Jag förstår varför de har valt att mobilisera sig och kämpa mot orättvisan. Revolutionära fronten existerar av en anledning.

Reporter: – Och vad är det?

Sebbe Staxx: – Det är att de andra existerar. Svenskarnas parti, SMR. Det kommer alltid finnas motpoler, precis som att det finns AIK så finns det Djurgården.

Reporter: – Jag har ju sett bilder på när du står med deras stora banderoll, revolutionära fronten.

Sebbe Staxx: – Så här är det. Vi gjorde videon underklassmusik och sen vill RF på sin Facebook som tack för att de var med i videon att vi skulle stå och posa med deras flagga och det är klart att jag ställer upp, de ställde upp i min video.

Reporter: – Men de tar ju till antidemokratiska metoder?

Sebbe Staxx: – Men hela jävla Sverige är antidemokratiskt?

Reporter: – Är hela Sverige antidemokratiskt?

Sebbe Staxx: – Ja, men just nu så är det hela politiken och allting är antidemokratiskt för att om du kollar på alla som här undersökningarna när liksom skattefördelningarna och allting sådant. De är ju totalt odemokratiska.

Reporter: – Vadå, det bestäms i riksdagen i ett demokratiskt val?

Sebbe Staxx: – Ja, men de har blivit röstade, de har blivit uppröstade alliansen av folket.

Reporter: – Ja, men det är ju det som är demokrati.

Sebbe Staxx: – Ja, men de gick ju hit och låtsades vara ett mittenparti och sen gick de fuuuuip – dit. Och har ju liksom burit fram hela politiken på lögner.

Revolutionära Fronten är underklass, menar Sebbe. Och så ser också organisationen på sig själv. Men polisen i Eskilstuna har en annan erfarenhet.

Fredrik Wallén: – Man kan säga att man generellt sätt kommer från ordnade förhållanden. Flera utav dem kan man ju också säga kommer från väldigt goda förhållanden, alltså man har… man kommer från förmögna familjer.

Reporter: – Är det arbetarbarn?

Mathias Ståhle: – En del av dem, men de flesta av dem jag har kartlagt har inte varit det. De skulle jag beskriva som medelklass eller övre medelklass.

Reporter: – Hur försvarar de sitt sin vurm för våld?

Mathias Ståhle: – Med att fascismen och kapitalismen hänger ihop och det finns ett inneboende våld i våld i vårat nuvarande samhällssystem och då menar de att de kan ta till våld i självförsvar.

Reporter: – Skulle du vilja betrakta det de gör som självförsvar?

Mathias Ståhle: – Nej, absolut inte!

Den autonoma vänstern, dit man räknar både AFA och Revolutionära Fronten, syns inte bara på gatorna utan dyker också upp i mer etablerade sammanhang. Så här såg det ut när man invigde Kulturhuvudstadsårets vårvinter i Umeå.

Minst tio maskerade aktivister släpps upp på scen med ”Free Joel”-tröjor. Det är samme Joel som sitter häktad för dråpförsök, bara två månader senare döms han till sex och ett halvt års fängelse.

Den här debattartikeln i Dagens Nyheter var införd för en kort tid sen, undertecknad av professorer i både statskunskap och sociologi.

De uttrycker en rädsla för att samhällets kamp mot politiskt våld ska slå tillbaka och drabba yttrandefriheten. De slår också fast att den autonoma vänsterns ideologi präglas av krav på mer demokrati.

Magnus Wennerhag: – Ja, ser man den typ av ideologi man har så baserar den sig mycket på en allmän tanke om direktdemokrati, deltagardemokrati som man kan se i många av de här nya sociala rörelserna man sett växa fram i många västerländska länder sedan 1960-talet. Miljörörelsen, kvinnorörelsen och så vidare,

Reporter: – Det låter ju väldigt fint om autonoma vänster...

Magnus Wennerhag: – Ja, det låter fint och då talar jag om ideologi och sen så handlar det naturligtvis om vad man väljer för metoder, och där kan man naturligtvis alltid diskutera.

Reporter: – Den autonoma vänstern är ju AFA, det är Revolutionära Fronten och sådant här. De vill använda olagliga metoder, odemokratiska metoder?

Magnus Wennerhag: – Om man läser de här manifesten som finns så kan man säkert hitta sådana inslag, men när man talar om hur man ser på någon form av idealsamhälle man vill ha och hur man vill förhålla sig till samhället så träder en annan bild fram och ser man på forskningen så visar den ju tydligt att man måste också göra skillnad på den här typen av retorik som finns, det kan finnas en typ av retorik som gärna flörtar med revolutionära inslag men man måste ju också se till vad olika grupper och hur de talar till och vilka målsättningar de har.

Reporter: – Du säger retorik, det finns ju exempel på att de använder sig av våld…

Reporter: – Det är de stolta över, hembesök, att de går hem till folk och gör så här. Det är helt okänt för dig alltså?

Magnus Wennerhag: – Alltså, jag har inte tittat på just den här gruppen utan vi tittar ju på ett bredare fält av radikala aktivister och…

Reporter: – men detta är ju den autonoma vänstern. En av de ledande där och AFA. Hur kan man skriva så här? Har de missat det här då då, i forskningen eller?

Magnus Wennerhag: – Nej, det vi säger är den ideologi som finns tydligt i de här grupperna präglas av andra saker.

Reporter: – Vad som förvånar mig är att, när man skriver detta som jag citerar då, att man blundar för detta, att du inte ens varit inne och sett de här aktionerna.

Magnus Wennerhag: – Det du lyfter fram tidigare var en rad brottsmisstankar och en rad människor som har fällts för brott och det är ju naturligtvis uppenbart sådant som har hänt och kan vara kopplat till en viss aktivism.

Den 14 september 2013 lägger Revolutionära Fronten ut den här bilden på sin Facebook sida.

GRAFIK TEXT:

”Okej kamrater, vi påminner ännu en gång! Om mindre än tre timmar är det samling på Hötorget för att demonstrera mot nazisterna i Svenskarnas Parti. Nu kör vi!”

Två dagar senare lägger de ut den här filmen.

Enligt Revolutionära Fronten är det två nazister som blir misshandlade. I kommentarsfälten får aktionen, med få undantag, beröm av RF:s Facebookvänner.

FACEBOOKKOMMENTARER:

”Bra Jobbat kamrater”

”Ni e fucking kungar fortsätt så!!”

”Är det i sann socialistisk anda man slår en människa som ligger?”

”Jävla liberaler. Sluta gnälla. Mannen i fråga är en ideologisk fiende. En klassfiende.”

På sociala medier startar nu en diskussion om männen verkligen tillhörde Svenskarna Parti, och om de överhuvudtaget var nazister. Uppgifterna spretar. Vi försöker få tag i männen. Det visar sig att de inte är i Sverige, men de ska komma tillbaka.

Under tiden hittar vi fler fall som tydligt visar att den antifascistiska kampen inte bara riktas mot högerextremister, utan också mot folk med helt andra åsikter.

Fredrik Nyqvist: – Jag känner att det är någon som hoppar på mig bakifrån och jag tänker inte så mycket på det utan tänker att det är nog någon kompis som vill kramas. Men jag ramlar framlänges och jag slår i huvudet i asfalten och jag tror ju i det taget att det är ett rån så jag har ju min dator i väskan så jag försöker ju skydda den och sen kommer ju sparken och slagen så då försöker jag skydda mig själv med armar och då samtidigt som jag försöker skydda datorn.

Det här är Fredrik Nyqvist, som tidigare har varit aktiv i liberala partiet. Han blev slagen till marken av flera personer när han gick på en gata i Eskilstuna. Först hade han inte en aning om varför.

Fredrik Nyqvist: – Vad har jag gjort som har framkallat det här? Jag är liberal, jag står för alla människors sak ha samma förutsättningar. Sen fick en annan partikamrat ett brev på söndagen, och det här skedde på torsdagen där AFA tog på sig det här och sa att vi är arbetarfientliga och att de kommer fortsätta göra vad som krävs för att ja... vi liberaler inte ska synas, att vi inte ska få föra vår politik i Eskilstuna.

Reporter: – På vad sätt har detta påverkat dig?

Fredrik Nyqvist: – Jag mådde väldigt dåligt när jag försökte jobba med politik. Jag var ju rädd för att börja igen, men jag kände att om jag slutar med politiken nu så vinner ju AFA och liksom rev front som ville få bort mig från politiken.

Reporter: – Men har du blivit rädd?

Fredrik Nyqvist: – Ja, det har jag. Men den rädslan försvinner mer och mer. Jag har ju gått hos läkare och fått en posttraumatisk stressdiagnos efter misshandeln. Så det har ju påverkat mig väldigt mycket.

Ur chatt:

T: ­– Vi spöade några liberaler en gång för länge sen.

T: ­– Jag slog honom, han flög 100 meter typ

D: – Hahaha

T: ­– Han hoppade jag i huvudet

T: ­– XXX slog sönder en annan liberal, krossade hans glasögon när dom satt i ansiktet

19-årige Rebaz Sanar är ordförande för moderata ungdomsförbundet i Eskilstuna. Sen en tid går han ständigt med ett överfallslarm på sig efter attacker från en av de ledande i Revolutionära fronten. 

Rebaz Sanar: – Och där stod han då med mig när jag väntade på bussen och bara hotade mig och beskrev vad han skulle göra om jag inte slutade med politik helt enkelt. Och det var ju en oerhört obehaglig känsla.

Reporter: – Vad hotade han med att göra?

Rebaz Sanar: – Han hotade att skada mig och att jag skulle få skylla mig själv om jag inte slutade med det.

Reporter: – Men vad, på vad sätt skulle han skada dig? Uttryckte han sig på något speciellt sätt?

Rebaz Sanar: – Han uttryckte det inte mer specifikt än att han skulle skada mig allvarligt så att säga och att jag skulle få skylla mig själv.

Reporter: – För att du är moderat?

Rebaz Sanar: – Ja, för att jag är moderat och för att jag förstörde hans liv.

Den 14 april kommer domarna i den första rättegången mot Revolutionära Fronten. Mannen som hotade Rebaz döms för ofredande och olaga hot. Han döms även för att han hotat skjuta Anna Jonsson i Svenskarna parti i huvudet. Sammanlagt får han fem månaders fängelse. Fyra av de åtalade frias helt.

Filmerna, med de olösta brotten, fortsätter hursomhelst att rulla.

Mathias Ståhle: – Killen som kör den där bilden han är svarttaxichaufför och honom hade de då ringt in helt enkelt genom att beställa en svarttaxi och stod och lurpassade två personer som senare attackerade bilen med släggor eller bollträn,

Mathias Ståhle: – Killen i bilen dock, de uppger att han har högerextrema kopplingar. Vi har kollat honom jävligt noga och nej, jag kan inte se några sådana. Det är möjligt att han känner några som är högerextremister, men egen politisk aktivitet… ja då har han fallit under radarn för mig. Jag har inte sett något sådant.

Inte heller polisen har sett att han tillhör några högerextrema organisationer. Vi tar kontakt med den person som kör bilen, men han vågar inte ställa upp på en filmad intervju. 

Reporter: – Vi har kollat vad de har gjort här som du har förståelse som du säger och då om vi tar bilen där, den killen. Han har ingenting med högerextrema organisationer att göra. Han är en vanlig arbetarkille som kör svarttaxi och har kört någon. Förstår du?

Sebbe Staxx: – Ja.

Reporter: – Och yxan i dörren där, hemma hos folk. Vi ett annat tillfälle slängs det in en rökgranat. En hel trappuppgång ställs i fara och sådana här saker.

Reporter: – Det är dem du samarbetar med när du gör den här videon?

Sebbe Staxx: – Nej, vet du vad jag gör...

Reporter: – De var med och spelade in den ju!

Sebbe Staxx: – Ja, för att jag vill vara med och spela in en autentisk bild av dagens Sverige. Och det spelar ingen roll vilken vinkel du försöker få mig att känna, för jag vet att jag gör rätt, jag speglar en sanning. Förstår du, om jag vill ha autencitet, jag hämtar autencitet till videon, vi har alltid gjort så förstår du.

Våldet är politisk motiverat hävdar Revolutionära Fronten. På deras hemsida beskriver de att ”det kapitalistiska systemet sliter sönder våra liv” och att fascisterna splittrar arbetarklassen. Därför går de till attack.

Men när vi läser domar ser vi att vänsterextremister begår våldsbrott även utanför sin politiska kamp.

Det här är övervakningsbilder från en bensinstation i Solna 2009.

En man blir först attackerad med en yxa och sedan jagad och slagen av fyra personer. Orsaken var att hans kompis hade en dispyt inne på macken.

Polisen identifierar gärningsmännen som kända militanta vänsteraktivister, En är enligt polisen medlem i Revolutionära Fronten. Han är 25 år gammal och dömd för en rad våldsbrott utan politiska motiv. Nu sitter även han häktad för grov misshandel på en nazist i Kärrtorp.

Det grova våldet är en gemensam nämnare hos anhängarna till Revolutionära Fronten. Flera är också aktiva fotbollshuliganer. I chattarna glorifieras våldet.

Ur chatt:

T: – Vissa går med oss för att dom gillar att slåss, andra för att dom gillar att slå dom

T: – Alltså vi slåss sjuk fult, altid fler, nästan alltid beväpnade.

T: – Ingen moral, bara taktik

T: – Jag har liksom hoppat jämfota i huvudet en gång.

I mitten av april får vi kontakt med männen som blev i Stockholm. Det visar sig att det är en far och son från Slovakien som är i Sverige för att arbeta på ett bygge på karolinska sjukhuset. De är fortfarande, skakade av vad som hände och vågar inte visa sina ansikten.

De berättar att de var på väg hem från arbetet. När de gick upp från tunnelbanan hamnade de i kvarteren där en demonstration med Svenskarnas Parti hade ägt rum.

Slovak 1: – All the roads were closed there was police everywhere and we were just trying to find the way back home to the hotel we met this group of people. We met them twice before we got attacked. There were no words, nothing, just ...after they passed by us they just attacked us from behind.

Reporter: – Just coming from behind and they attacked you?

Slovak 1: – Yes attacked with bottles, they jumped on us. They didn’t say any word, nothing.

Reporter: – How many were they?

Slovak 2: – First time, two or three persons jumping on my back. And after that start bottles...

Slovak 1: – All together, maybe fifteen.

Reporter: – Did you understand anything?

Slovak 1: – No nothing. We didn’t understand why is all this happening.

Reporter: – What did you think about it when it happened?

Slovak 2: Just chock. There was no time for talk it was just attack, attack, attack.

Vänsteraktivisterna var där för att störa Svenskarnas Partis demonstration. En som blev vittne till hur de Slovakiska gästarbetarna blev attackerade var Jarko.

Jarko: – Vi hade precis parkerat bilen så var det ganska mycket människor, jag kände att det började bli fel när folk gjorde den rörelsen upp mot ansiktet. Jag klev ur bilen för att jag har en kompis som satt och käka på den malaysiska restaurangen. Så jag klev över och pratade men ena killen. Jag märkte att de grupperade så hör jag bara ”han” eller ”kör” eller någonting och då flyger de på och det ju bakifrån såklart och sen hör man en glasflaska som flyger i backen och sen var det jävla tumult. Sen ser jag en kille som går med handycam och filmar.

Slovak1: – We just tried to run away, but they kept chasing after us. So there was nowhere to run. We were outnumbered. There was many of them.

Reporter: – What did they actually do to you?

Slovak1: – Everything. Punched, kicked, after I got on the ground, I was being kicked by maybe five person, they were just keep kicking on me. One person hit me with a chair three times. He took a chair form the restaurant and hit me with it.

Reporter: – You get emotion when you speak about it?

Slovak 1: – Of course, cause all the memories are coming up.

Reporter: – And for you?

Slovak 2: – What can I say… If that, can’t help son.

Reporter: – You are almost crying?

Slovak 2: – Yes. We having no time for… the attack...was shock total…we don’t know why and  I all time think about life, not just me, my son to.

Slovak 2: Were lucky, for life.

Ur chatt:

D: – Asså, när han och jag fotbollssparkar exakt samtidigt i slutet mannen det är brutish

T: – hahaha ja, fett najs

D: – du vet jag fick en riktigt bra träff i ögat

T: – fyfan va nasty haha

Men så småningom dyker en annan diskussion upp, där det blir tydligt att de inte har en aning vilka de slovakiska gästarbetarna är. 

Ur chatt:

K: – Vilket land kom han ifrån?

T: – Slovenien Jag har skrivit till sloveniska AFA och frågat vad North Brigade är

T: – Jag har googlat lite, hittade inget

K: – Vi kan inte komma med våra bevis flera dagar efter filmen

Det enda de går på är en t-shirt med texten North Brigade, som sonen bar under misshandeln.

Det tar åtta dagar tills Revolutionära Fronten lägger ut sin på Facebook, De skriver att North Brigade är citat ”en högervriden” fotbollssupportergrupp. Det baserar de framför allt på att gruppen har en dödskalle i sin logotyp.

En liknande dödskalle som tyskarna använde i andra världskriget.

För RF är det tillräckligt bevis för både sonen och pappan skulle vara nazister.

Slovak 1: – Some comments say that, kill Nazi, kill him, kill, kill. Most of the comment is what they say.

Slovak 1: – But obviously they were wrong, we are not Nazis. It’s horrible.

Reporter: – Yes tell me about your t-shirt.

Slovak 1: – My t-shirt says north brigade. Which is a group of football supporters from where we come from, we come from the north so obviously that why it is north. There is also a skull on it but I don’t think it means you’re a Nazi.

Reporter: – So you are definitely not Nazis?

Slovak1, 2: – Definitively not.

Reporter: – Have you heard anything form anybody that they are sorry?

Slovak 1: – No never. They have never admitted that they made a mistake. But still, even if they have mistaken us for someone else, it’s not right to attack people. They shouldn’t do that.

Reporter: – They are in an organization which is against racism and fascism. And they say the talk in the name of the working class.

Slovak 1: – So, we are the working class.  So how could they talk for it, if they attack this people?

Filmen om Slovakerna tas bort från RF:s Facebooksida. Den förekommer inte heller i Kartellens video. Men när jag träffar Sebbe Staxx vill jag ändå visa honom filmklippet.

Reporter: – Här ser du.

Sebbe Staxx: – Ja, vad vill du komma fram till?

Reporter: – Men vad tänker du på när du ser detta?

Sebbe Staxx: – Att det är en demonstration. Att det är två sidor som fajtas med varandra. Janne du kan inte förvänta dig att det ska gå lugnt till. Du kan inte förvänta dig att det som håller på att hända i Sverige att det inte kommer att märkas, att det inte kommer brännas, att det inte kommer slåss, att det inte kommer bli blodigt. Förstår du? Var lever du då i för värld.

Reporter: – Men vad hade de gjort för någonting, de här?

Sebbe Staxx: – Men det är två motpoler, förstår du. Det här är nazister. Du snackar med helt fel lirare, jag får sådan här hot från nazister hela tiden de är ute efter mig, de skriker de ska klippa mig hit och dit.

Reporter: – Men, ser det inte ruggigt ur här då när de sparkar?

Sebbe Staxx: – Men det är en fajt, vet du hur många fajter jag har varit i? Förstår du, om du går dit, om du är en nazist du får fucking vara beredd på att det finns antinazister och att det kommer att bli blodigt. Det är så det fungerar, det är så det är.

Reporter: – Då ska jag berätta att jag träffade de här två igår. Det är arbetare, gästarbetare ifrån Slovakien. De har ingenting med nazism att göra överhuvudtaget.

Sebbe Staxx: – Ja, men varför säger du det här till mig, förstår du...

Reporter: – Du bestämmer ju dig för att de är nazister. Hur kan du göra det?

Sebbe Staxx: – För att de har lagt upp dem på en nazistisk demonstration, det är klart att jag tror att de är nazister.

Reporter: – Det är revolutionära frontens reklam. De stoltserar över vad de har gjort, och det litar du på då?

Sebbe Staxx: – Men det är ju du som spelar upp den för mig, så va fan vet jag. Jag var inte där.

Om Revolutionära Fronten metoder är acceptabla eller inte har också blivit en diskussion inom Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster. Tre distriktsordförande som har uttryckt sitt stöd för RF har hittills uteslutits.

Den första som blev utesluten, Marcus Allard, var ordförande i Ung Vänster Örebro. Han jämför Revolutionära Frontens så kallade hembesök hembesök med polisens husrannsakan.

Marcus Allard: – Så som RF förklarar, det är en del i praktiken för att bekämpa fascism. Det är väl samma sak som fascister gör mot rödingar också. Eller som polisen gör mot fiender, mot fiender mot systemet, för de gör ju också hembesök.,. Det är ju politiskt våld, det är ju politiska hembesök.

Stödet för Allard är ändå stort inom Ung Vänster. Hela åtta distrikt har krävt att han ska få komma tillbaka. I synen på politiskt våld är splittringen inom Ung Vänster ett faktum

I andra sammanhang, smyger det sig in både våldsromantik och hyllningar till brottsdömda vänsterextremister utan nämnvärt motstånd.

På årets Grammisgala, som sändes i SVT, framförde Kartellen låten underklassmusik, tillsammans med välkända skådespelare i rånarluvor.

Och i Umeå står maskerade aktivister på rad, bredvid småbarn, och hyllar Joel Bjurströmer Almgren.

Genomtänkt och medvetet, eller aningslöst och naivt? Det speglar ändå synen vi har vänsterns våld i den antifascistiska kampen.

Mathias Ståhle: – Jag tror att det handlar ganska mycket om att vi måste lära oss skilja på hur vi vill att verkligheten ska se ut och hur den faktiskt ser ut. När det där inte stämmer överens då faller man lätt in i sina invanda tankemönster och de allra flesta av oss vill att det ska vara nazisterna som gör fel hela tiden, medan vänstern som ju är antirasister ska stå för någonting gott.

Det har gått nästan 30 år sen bilden togs. Symbolen för att våga stå upp för det goda, mot det onda. Vem representerar detta idag? Kanske är det den unga okända tjejen i joggingkläderna, som modigt skriker ”sluta” när antifascisterna brutalt misshandlar slovakiska gästarbetare.