Inspektionen för vård och omsorg, Lerums kommun och företagen Aviagen och Hövding. Listan kan göras lång över aktörer och makthavare som nekat en filmad intervju med Uppdrag granskning under 2023. Fem mediechefer har svarat på vilka möjligheter de har att göra ansvarsintervjuer. Samtliga beskriver ett förändrat medielandskap där makthavare, i allt större utsträckning, undviker intervjuer.
– Huvudtaktiken nu verkar vara, att om de verkligen måste svara, så vill de svara skriftligt. Vilket innebär att det är svårt med följdfrågor, menar Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare på TV4:s Kalla fakta.
Bilden bekräftas av medieforskaren Bengt Johansson på Göteborgs universitet. Enligt honom har kalkylen svängt. Från att en nekad intervju ansågs göra skada – till att numera ses som mer gynnsamt.
– Man upplever inte att det är lika viktigt att gå i svaromål, om man inte tycker att man har något att vinna.
Granskad part väljer också allt oftare att svara i sociala medier eller på egna plattformar. Utvecklingen riskerar att skada demokratin, menar mediecheferna som svarat.
– Förtroendet för demokratin och makthavare kan påverkas negativt när de undviker att svara på frågor från journalister. Deras svar är viktiga för att ge förståelse till varför ett missförhållande har uppstått, menar Sabina Schatzl, ansvarig utgivare på Sveriges Radios Kaliber.
Media går i vissa fall långt för att kräva svar. Nyligen efterlystes rikspolischefen Anders Thornberg av SVT Nyheters ansvarige utgivare. Bakgrunden var att redaktionen till 30 minuter under 1,5 års tid upprepade gånger bett om en intervju – utan framgång.
En dryg vecka efter efterlysningen svarade Thornberg i Aktuellt på frågor om den eskalerande gängkriminaliteten.
– Har man en viss typ av roll så har man en moralisk skyldighet att göra sig tillgänglig för frågor. Och det är medias roll att ställa frågor, säger Charlotta Friborg, ansvarig utgivare SVT Nyheter.