Alice Forsberg säger att det är stor skillnad mot när hon gick i mellanstadiet.
-Då gick de igenom saker på matten fyra, fem gånger som man kunnat jättelänge, säger hon och skrattar.
Lyft för eleverna
Rikard Holmqvist är lärare och han berättar att det för en del elever blir ett lyft att komma till en specialklass där de träffar likasinnade.
-En del kanske inte har varit så intresserade av till exempel fotboll och hockey och kanske inte haft så mycket kamrater, och så kommer de hit och får en fristad.
Kritik finns
När spetsutbildningarna kom riktades kritik mot att flytta duktiga elever till särskilda klasser. Kritiker menar att de behövs för att hjälpa till att lyfta sina kamrater, och att det finns risk för att lärare sänker förväntningarna på de elever som blir kvar.
Rikard Holmqvist inser dilemmat, men menar samtidigt att 30 elever i en så pass stor stad som Linköping inte får så stora konsekvenser.
-Då är det värre med skolvalet, säger han. Då blir vissa områden utarmade på elever och det tycker jag inte är bra.
Så fungerar spetsutbildningen:
- I höst startar spetsutbildning också på grundskolan, alltså särskilda klasser för teoretiskt begåvade och specialintresserade elever. Det är Skolverket som har gett åtta skolor tillstånd att på försök starta särskilda klasser i matematik, biologi, fysik och kemi och språk.
- Sedan tidigare finns försök med spetsutbildning på gymnasiet. Tanken är att elever på grundskolan ska kunna läsa gymnasiekurser, och att gymnasieelever ska kunna delta i undervisning på universitet och högskola.
- Det är skolorna själva som sköter antagningen, och det kan till exempel ske genom intervjuer och tester. Totalt handlar det om 20 gymnasieutbildningar och på sikt totalt 30 på grundskolan.