Det handlar framförallt om dokument som är kopplade till förhandlingar om internationella handelsavtal – dokument som är hemliga i de flesta EU-länder, men som skulle kunna bli offentliga om de kom till Sverige.

Kan inbjuda till missbruk

Moderaterna och Socialdemokraterna väntas i dag gå samman i Riksdagen för att rösta igenom den nya lagen som gör det lättare att hemligstämpla dokument som kommer in till svenska myndigheter. På den politiska planhalvan har lagens hårdaste kritiker varit Peter Eriksson (MP). Flera kritiker menar att lagen, även om den sägs vara inriktad på dokument som rör internantionella handelsavtal, lätt kan missbrukas och leda till allvarliga inskränkningar av den svenska öppenheten.

I lagen står att ett skäl för hemligstämpling kan vara om man kan misstänka att Sveriges möjlighet att delta i internationella samarbeten försämras om uppgifterna läcker ut – en gunmmiparagrafsliknande definition som går att hänvisa till i ganska många sammanhang.

– Risken är att den här bestämmelsen används när man inte hittar någon specifik sekrettssbestämmerlse. Då kan man ta till den här definitionen. Det är en generell regel som kan tillämpas på vilket fall som helst i princip, säger journalisten och experten på offentlighetsprincipen, Nils Funcke.

Viktigt vidhålla svensk linje

Nils Funcke konstaterar att det är rimligt att Sverige, när vi deltar i internationella sammanhang, anpassar oss till vad andra länder anser ska vara offentligt.

– Men däremot måste vi vidhålla och slå vakt om det som vi sagt att vi skulle behålla när vi gick med i EU, nämligen att vi ska ha bestämda sekretessregler som är specifika och undvika sådana här generella bestämmelser. Annars är risken stor att de används som frälsarkrans av tjänstemän som inte vill att någon uppgift ska bli offentlig.