• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Moderata partiledaren Anna Kinberg Batra och Elisabeth Svantesson. Foto: TT

M vill stoppa asylsökande vid gränsen

Uppdaterad
Publicerad

Med tillfälliga gränskontroller och ett mer aktivt polisarbete när det gäller att avvisa människor som nekats asyl vill Moderaterna råda bot på den akuta flyktingsituationen. Det sade partiledaren Anna Kinberg Batra vid en presskonferens på måndagen.

Moderaterna vill att regeringen så snart som möjligt upprättar tillfälliga gränskontroller för att häva den akuta flyktingsituationen i Sverige. Det sade partiledaren Anna Kinberg Batra vid en presskonferens på måndagen och pekade på att antalet boendeplatser hos Migrationsverket tagit slut.

Stoppas vid gränsen

– Tillfälliga gränskontroller är fullt möjliga enligt Schengenregelverket. Vi föreslår att den som tagit sig till Sverige via ett annat EU-land utan att söka asyl där nekas inresa och avvisas vid den svenska gränsen, sade Anna Kinberg Batra.

Principen i Dublinförordningen är att asylansökan ska behandlas i det första EU-land flyktingen kommer till. Bara de asylsökande som lyckas ta sig direkt till Sverige utan att passera andra EU-länder skulle med M-linjen kunna få sin asylansökan prövad här.

Ökat tryck på EU

Flera EU-länder låter i dag flyktingar som vill vidare till Sverige passera igenom utan att de registrerar sig som asylsökande. Enligt Moderaterna är partiets förslag en nödvändighet för att se till att Dublinförordningen följs i EU.

Om Moderaternas krav skulle bli verklighet kommer trycket på andra EU-länder att göra samma sak att öka. I slutändan skulle nästan alla flyktingar hamna i Grekland och Italien. Åtgärden skulle också kunna öka trycket på EU att se till att förverkliga det flyktingfördelningssystem man kommit överens om.

En tillfällig gränskontroll kan enligt gällande regler införas under en månad men kan sedan förlängas till tre månader. Under den perioden vill Moderaterna att Sverige samordnar reglerna med de som gäller i andra EU-länder, exempelvis Tyskland, och som har stor effekt på hur flyktingströmmen rör sig genom Europa.

Påskynda avvisningar

Moderaterna vill också ha en skärpt politik när det gäller återvändandet. Bland annat bör regeringen villkora biståndet i diskussionerna med ursprungsländerna att de ska ta emot återvändare. Dessutom vill man att polisen ska få möjlighet att bli mer aktiva när det gäller att avvisa personer som inte har rätt att stanna.

– I dag är det bara en av nio som fått avvisningsbeslut som verkligen lämnar landet. Vi vill vara konkreta i dag. Om man inte agerar, väntar någon form av systemkollaps, säger Anna Kinberg Batra.

Sänkt EU-avgift

Moderaterna vill också att regeringen och ska kräva sänkt EU-avgift för Sveriges räkning som en kompensation för att landet lägger så mycket resurser på asylsökande människor jämfört med andra medlemsländer.

Stegvis har Moderaterna övergett den generösa flyktingpolitik som förre partiledaren Fredrik Reinfeldt gjorde till sitt kännemärke. Förslaget om tillfälliga uppehållstillstånd presenterades i våras och har blivit en del av den flyktinguppgörelse som allianspartierna slöt med regeringen i slutet av oktober.

Kinberg Batra säger sig fortfarande stå upp för innehållet i överenskommelsen, men hävdar att det krävs ännu fler åtgärder för att upprätthålla ordningen i dagens system.

Moderaternas flyktingpolitiska förslag

  • Tillfälliga gränskontroller för att få kontroll över vilka som kommer till Sverige. Nekad inresa för personer som valt att inte registrera sig som asylsökande när de passerat genom andra EU-länder.
  • Processen med att skicka tillbaka dem som nekas asyl ska skyndas på och effektiviseras
  • Sverige bör begära sänkt EU-avgift som kompensation för den frikostiga flyktingmottagningen.

Dublinförordningen

* En grundsten i EU:s gemensamma asylpolitik är den så kallade Dublinförordningen, som stipulerar att asyl ska sökas i det land i EU dit den asylsökande först anländer.

* Den som passerar en yttre gräns till EU utan uppehållstillstånd eller visum ska registreras om de påträffas i anslutning till passagen.

* De som söker asyl ska registreras i databasen Eurodac med sina fingeravtryck.

* Innan frågan om eventuell asyl prövas ska frågan om vilket land som ska handlägga ärendet avgöras. Då gäller ett antal kriterier som tillämpas i en viss rangordning:

1. Om den sökande har familj som beviljats skydd i ett annat land ska det landet avgöra en asylansökan.

2. Om den sökande har uppehållstillstånd eller visering i ett annat land ska det landet avgöra.

3. Om den sökande har fingeravtryck som samlats in i ett annat Dublinland ska det landet avgöra.

4. Om den sökande har besökt eller rest igenom ett annat Dublinland ska ärendet prövas där.

* Dublinförordningen gäller i de 28 iänderna i Europeiska unionen samt fyra länder som är ”associerade” med förordningen: Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

* UNHCR och Europarådet har kritiserat Dublinförordningen särskilt när det gäller överförandet av asylsökande till länder som har en bristfällig hantering, som exempelvis Grekland.

* Tidigare har flera europeiska länder upphört med att skicka tillbaka flyktingar till Grekland eftersom de inte anser att mottagandet följer Europakonventionen.

* Principen har dock blivit allt mer överkörd på sistone då många nyanlända i stället väljer att registrera sig först när de kommer till det land där de önskar stanna, inte i det land i vilket de först anländer.

Källa: Migrationsverket,  TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.