Efter många år av nedskärningar har politikerna beslutat att det svenska försvaret ska förstärkas med två miljarder kronor per år.

På Gotland är det mesta som har tillhört militären avvecklat. När det återigen ska satsas på försvaret på ön måste det mesta byggas upp från grunden igen. Ett fast förband med över 300 soldater ska finnas på Gotland om några år.

Mycket av det som vittnar om den tidigare militära storhetstiden på Gotland återfinns nu på museum. Och ute vid kusten har ortsborna tagit över militärens gamla bunkrar, som är kamouflerade till fiskebodar. En av dem som inrett en bunker till ett mysigt sommarkrypin är Maj Bergström.

Myser i bunkern

– Vi brukar ha med oss kaffe och så sitter vi ute eller om det är dåligt väder så sitter vi inne. Grillar vi ute så går vi in och dricker kaffe sedan. Det här hemtrevligt här. Mysigt tycker jag, säger Maj Bergström.

Det är inte bara bunkrarna som tagits över av civilt folk. Det mesta som tillhört militären på ön ägs nu av kommunen eller privata företag.

Tvätt och glass i stridsvagnsgaraget

Hans Håkansson, chef för utbildningsgrupp Gotland, visar en länga med garageportar.

– Här stod våra stridsvagnar och stridsfordon, säger han.

– Den här delen har en tvättfirma tagit över. Och härinne står det glassbilar i stället för stridsvagnar, säger Hans Håkansson och pekar medan han går längs raden av portar.

Det som finns kvar av militären på Gotland är i stort sett grundutbildningen av ett 30-tal soldater. En av dem som utbildas är Matilda Holmlund.

– Det är kul att vi kommer att ha mål som rör sig. Jag tycker om att skjuta. Det är kul!

Men det kommer att bli mer av militärer på Gotland framöver. En skakigare omvärld med ett oberäkneligt Ryssland har fått politikerna att tänka om. Försvaret ska nu få två miljarder extra om året. På Gotland ska det finnas över 300 soldater om några år. Men de kommer att få det svårt att försvara ön. Det menar en lång rad experter, eftersom soldaterna inte kommer att ha tillgång till varken luftvärn eller kustartilleri.

”Bekymmersamt” för soldaterna

– Som tidigare officer tycker jag det är bekymmersamt att sätta svenska soldater i en sådan här situation, där de kan riskera att behöva dö för Sverige, säger Stefan Ring, militärstrategisk analytiker.

I stället för att ha goda förutsättningar från början så är tanken att soldaterna snabbt ska kunna få förstärkning från fastlandet.

 – Men det är inte så lätt att få dit förstärkningar. Om det nu skulle bli en väpnad konflikt, är det ett oerhört stort företag att transportera över folk till Gotland på sjön eller via luften – eftersom det finns så många möjligheter att bekämpa en sådan transport, säger Johan Wiktorin, underrättelseexpert.

Samtidigt vill Sverige fördjupa samarbetet med Nato för att kunna ta emot hjälp om det skulle behövas, men ett tätare samarbete utan att vara medlem i Nato kan i själva verket försämra säkerhetsläget.

”Det sämsta av alla lägen”

– Sverige kommer med visshet att dras in i en sådan här väpnad konflikt, om den skulle inträffa. Samtidigt som vi inte har en säkerhetsgaranti i ryggen. Vi kan inte vara säkra på att vi blir hjälpta i den situationen. Och det är det sämsta av alla lägen, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Flera av de soldater som nu utbildas på Gotland kan tänka sig att stanna kvar på ön när styrkan ska bli permanent om några år. Och här är man ganska säker på att man kommer göra skillnad, även om det alltså finns kritiker som inte tror att de kommer att kunna försvara sig någon längre stund.

– Det är kanske att se lite väl pessimistiskt på det, för även om det saknas understöd, luftvärn, kanske någon form av kustförsvar i form av kustrobot, så är det här ändå en ganska hård nöt att knäcka. Det är ingenting som en motståndare kan hoppa över, säger Hans Håkansson.

När Maj Bergström får frågan vad hon skulle göra om ryssen kommer, svarar hon:

– Då åker jag nog härifrån. Det tror jag faktiskt att jag gör!

Agenda söndag 4 oktober kl 21.15 i SVT2. I studion nye ÖB Micael Bydén. Se programmet här.