”Spring i benen och nyfikenhet till max: ett barn måste få utforska sin omvärld utan en massa ängsliga förmaningar och stränga åthutningar. Men självklart ska du ha koll.”

Så lyder beskrivningen av en av många GPS:er som finns att köpa på nätet, som inriktar sig på barn. De är små, lätta, med en mängd olika funktioner. På en av nätsidorna finns en GPS med ett så kallat ”Geo-staket”, som gör att ett larm utlöses om GPS:en lämnar ett särskilt område.

Man kan även ringa upp GPS:en för att kunna höra vad som händer omkring den – en funktion som kallas ”avlyssning”.

Bris: Teknik skapar inte en god relation

För små barn finns GPS som både går att lägga i ryggsäcken – och som finns insydda i jackan. Och i dag kan en förälder, genom att öppna en app, ta reda på exakt var deras barn befinner sig.

Men på organisationen BRIS, Barnens rätt i samhället, menar man att ”kollen” inte enbart är något positivt.

– Jag tänker att övervakning aldrig är det sätt man ska hålla koll på sitt barn, utan man ska istället ha en en god relation och det skapar man inte med teknik, säger Catarina Nilund som arbetar som kurator i BRIS stödgrupp.

”Jag vill absolut inte styra honom”

En som valt att använda GPS i sitt barns mobiltelefon är Thomas Lennholm. Han visar en app där man tydligt kan se att hans 13-årige son Marcus befinner sig i skolan. I mobilen kan han även se tillbaka under de senaste 12 timmarna – och ha koll på var Marcus varit under dagen.

– Nu är han ju 13 år och det börjar bli spännande att hänga på stan och driva lite, och då behöver jag inte ha full koll på honom hela tiden utan jag kan bara titta och se vart han är, säger Thomas Lennholm.

– Jag vill absolut inte styra honom på något sätt utan bara veta var han befinner sig.

Missar viktiga misstag

Men vad händer då med det som för många barn är en självklar del av uppväxten – hemlisarna man försöker hålla från mamma och pappa, misstagen som leder till bråk men som gör att man ”lär sig en läxa”.

Det är just det som är problemet med tekniken som övervakar våra barn, menar Bris.

– Barn har ju, precis som vuxna, också rätt till sitt privatliv. Blir man övervakad kan man inte begå viktiga misstag, misstag som man måste göra för att bli vuxen, säger Catarina Nilund.

Och om förtroendet mellan barn och förälder skadas riskerar föräldern att inte ha någon bra grogrund för att bygga en relation.

– Om man inte har rätt till sitt privatliv och känner sig övervakad, så kan det bli en otrygghet. Att man går och tänker att man inte vill göra fel inför sina föräldrar. Men föräldrar måste acceptera att barn gör fel.

”Vi behåller intregriteten”

I Thomas Lennholms telefon plingar det till när sonen Marcus lämnar hemmet, eller kommer hem från skolan. Det gör att Thomas får veta om det finns risk att hans 13-åring kommer för sent till skolan – eller om han kommit fram ordentligt när han ska gå hem till sin mamma.

– Jag tror vi använder det på ett sådant sätt att vi behåller integriteten. Vi använder det mer när han till exempel varit på träning så jag kan möta upp honom på vägen hem. Och på samma sätt kan han titta var jag är när jag är på jobbet. Så jag tror han använder den också.

– Men det är ju viktigt att ge honom frihet under eget ansvar i det här.

Har din son någon gång sagt nej till att ha gps:en? 

– Nej inte än, men han är ju bara 13. Det kanske kommer senare. Han behöver ju bara stänga av appen och inte ha den igång så fungerar den inte längre, så enkelt är det.