Barnkonventionen kan åberopas som skydd för barn i många sammanhang – när det gäller hur barn som misstänks för brott placeras i häkte eller arrest, hur barn hanteras av sociala myndigheter och hur barn som söker asyl behandlas.

– Vi menar att om man väger in barnkonventionen så skulle fler barn kunna få uppehållstillstånd, säger Christina Heilborn, programchef vid Unicef, som deltar i en referensgrupp till den utredning som nu går igenom hur barnkonventionen ska göras till svensk lag.

Behöver konkretiseras

Om konventionen vore lag skulle det även kunna få effekter på hur asylsökande barn som avvisas ska återvända:

– I enskilda fall har vi sett att man inte fått stöd, det har inte funnits någon som mött upp i mottagarlandet.

Disa Hallergren i Flyktinggruppernas riksråd, Farr, anser att barnkonventionens ofta blir tomma ord som behöver konkretiseras när konventionen blir lag. Farr pekar på att barn inte ska få utvisas tillsammans med föräldrar som svenska sociala myndigheter bedömt som olämpliga för barnet. Detta sker i dag – barn som tagits omhand enligt Lagen om vård av unga, LVU, kan sedan utvisas tillsammans med samma föräldrar, förklarar hon.

Tas ej på allvar

Unicef har i flera år drivit kravet att konventionen bör göras till lag, samt att den ska väga tyngst om den hamnar i konflikt med en annan lag.

– Vi brukar få höra att barnkonventionen redan gäller, men vi anser att den inte tas på tillräckligt stort allvar, säger Christina Heilborn och berättar att de sett enskilda fall där myndigheter inte bedömt konsekvenserna utifrån barnets situation.

Den nya regeringen har nu lovat att konventionen ska bli lag, så som redan skett i till exempel Norge. Socialdemokraten Åsa Regnér, ny barn, äldre- och jämställdhetsminister, ansvarar för att implementera den.

En utredning arbetar nu med att utröna hur det ska gå till, och ska vara klar till sommaren. Frågan är prioriterad, enligt Regnér. Men huruvida det blir stopp för att sätta barn i häkte eller huruvida barnkonventionen kommer att gälla före annan svensk lagstiftning vill hon inte svara på.

– Det är för tidigt att uttala sig om exakt vilka effekter det får, jag måste föra många samtal med barnrättsorganisationer och myndigheter, säger hon.

Utsmyckning och slentrian

Även barnombudsman Fredrik Malmberg trycker på att det är viktigt att analysera hur barnkonventionen som lag kan bli effektiv.

– Vi har portalparagrafer om barns bästa i flera lagar, men ingen vägledning i hur det ska tolkas. Portalparagrafen blir mest en fin och vacker utsmyckning, men rent konkret när man i till exempel socialtjänsten ska jobba med vad som är barns bästa så görs tolkningen ofta slentrianmässigt, säger han.

Fredrik Malmberg anser, precis som Unicef, att barnkonventionen ska gälla över andra svenska lagar om de hamnar i konflikt. Så ser det redan ut i Norge. Flera länder är på gång med lagar.

– Barnkonventionen är nu lag på Island, den är det sen tidigare i Finland och det finns ett förslag I Danmark som är utarbetat och klart, så Sverige är klart sist av de nordiska länderna, säger Fredrik Malmberg.