Ökningen av kvinnors otrygghet har aldrig varit så stor i Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsmätningar. I undersökningen som genomfördes förra våren uppgav 31 procent av kvinnorna att de känner sig ganska eller mycket otrygga när de går ut i sitt bostadsområde på kvällarna. Det är en ökning från 25 procent 2015.

Det är den största ökningen sedan mätningarna startade 2006. Känslan av otrygghet är störst bland unga kvinnor och gamla kvinnor. 12 procent av kvinnorna känner sig så otrygga att de väljer att inte gå ut på kvällarna.

– Det innebär att en dörr stänger ute dem från en del av sina liv. De får en allvarlig inskränkning av sin rörelsefrihet som ingen ska behöva känna, säger Wennerström.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) anser att utvecklingen är ”allvarlig”.

– Vårt mål är naturligtvis att öka kvinnors trygghet och här går utvecklingen åt motsatta hållet, vilket betyder att vi behöver vidta ytterligare åtgärder, säger han till TT.

Skärpa lagstiftningen

Han påminner om att den straffrättsliga lagstiftningen skärpts, att polisen fått mer pengar och att polisens närvaro i särskilt brottsutsatta områden ökar.

Regeringen vill också skärpa lagstiftningen vad gäller sexualbrott.

– Vi behöver en bättre straffrättslig lagstiftning som regeringen kommer att föreslå, vi behöver öka upptäcktsrisken, till exempel med kamerövervakning på brottsutsatta platser och vi behöver fler poliser i brottsutsatta områden, säger Ygeman.

Erik Wennerström har inget svar på varför otryggheten bland kvinnor ökat så kraftigt sedan förra mätningen. Han pekar dock ut två möjliga förklaringar. Kvinnor är framför allt oroade för att utsättas för överfall och misshandel, vilket oftast handlar om sexualbrott. Andelen kvinnor som utsatts för sexualbrott ökade under de senaste tre åren från 1,4 procent till 3 procent av den kvinnliga delen av befolkningen.

– Det är en fruktansvärd ökning, säger Wennerström.

En annan förklaring till att kvinnors otrygghet ökat kan vara att det varit mycket debatt om sexuella övergrepp mot kvinnor på offentliga platser, till exempel festivaler, det senaste året.

– Vi tycker att detta är alarmerande, men exakt vad man ska göra åt det har jag inget svar på, säger Wennerström.

Ny undersökning på gång

Ser man på otryggheten i hela befolkningen mellan 16 och 79 år så uppger 19 procent att de känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen. Det är en ökning med fyra procentenheter sedan 2015.

Undersökningen visar inte hur mycket otryggheten skiljer sig i olika typer av bostadsområden. Brå ska dock under 2017 genomföra en stor undersökning som ska omfatta 200.000 personer där man ska undersöka otrygghet, utsatthet för brott och förtroende för polisen lokalt.

Förtroendet för det svenska rättsväsendet har gått ner med tre procentenheter sedan förra mätningen 2015. När det gäller polisen har förtroendet gått ner med fyra procentenheter under samma period. Wennerström betecknar dock förtroendet som stabilt, 61 procent av befolkningen har förtroende för rättsväsendet och polisen.

Måste arbeta mer lokalt

Justitieutskottets ordförande Beatrice Ask (M), säger att det här ger en tydlig signal om att regeringen måste skärpa sig när det gäller lokala brott.

– Brist på insatser lokalt ökar otryggheten. Jag tror att det är ett utryck för att polisen inte ägnar sig åt vardagsbrott, säger hon och fortsätter:

– Det är också anmärkningsvärt att förtroendet för polisen minskar. Det är ett uttryck för att polisen måste arbeta mer lokalt och få bort buset.

TT: Är det ett misslyckande för polisen att nästan var tredje kvinna känner sig otrygg ute i sitt bostadsområde på kvällen?

– Det är ett misslyckande för hela det svenska samhället att vi inte kan skapa en trygghetssituation som är likvärdig oavsett om du är man, kvinna, oavsett etnicitet och oavsett var du bor någonstans. Alla har rätt till samma trygghet, säger rikspolischef Dan Eliasson.

– Det här måste alla olika samhällsaktörer, inklusive polisen, ta på stort allvar och fundera på hur man kan vända den här utvecklingen.