Användningen av brandsläckningsskum har dubblerats de senaste 17 åren. Från 26.673 liter 1998 till 48.283 liter förra året. Det visar unika siffror som SVT Nyheter har tagit fram med hjälp av räddningstjänsternas incidentrapporter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som utbildar brandmän, arbetar för att användningen ska minska.
– Vi tror det är ett stort miljöproblem. Därför har vi gått ut med att skum bara ska användas där det inte finns några alternativ, säger brandingenjören Bo Andersson på MSB som har i uppdrag att kartlägga användningen och utreda alternativ.
Dålig kunskap på hälso- och miljöeffekter.
Bo Andersson drar slutsatsen att brandsläckning med skum har blivit trendigt. Det har kommit nya tekniska metoder som marknadsförts kraftigt.
– Att det ökar beror på lätthet, och framför allt på duktiga försäljare. En bidragande orsak till att man köper är att kunskaperna på Sveriges räddningstjänster är för låg. Man vet inte vad man köper.
Varje kommun bestämmer själv vilken utrustning man ska köpa men kunskaperna om miljö och hälsa är dålig hos brandkårerna.
– Man har inte haft klart för sig vilka effekter det har.
Bo Andersson tror att det används ännu mer skum än vad siffrorna visar. Han misstänker att många kommuner slarvar med incidentrapporterna.
Använder giftigaste skummet i onödan
Det är inte bara den totala användningen som har ökat. De svenska räddningstjänsterna använder i dag skum dubbelt så ofta på husbränder. Brandskum användes vid 140 insatser 1998. Förra året var det 292 stycken, en uppgång från drygt en procent till tre procent.
– Det är helt onödigt. Där har vi andra släckmetoder, säger Bo Andersson på MSB.
Vid husbränder används dessutom ofta mer miljö- och hälsofarligt släckskum som i första hand är till för vätskebränder, så kallat B-skum. Det innehåller fluorkemikalier som aldrig bryts ner och kan vara farliga för hälsan. Användningen av B-skum vid husbränder har sjunkit de senaste två åren men utgör fortfarande en tredjedel av mängderna som används.
Men även A-skum som inte innehåller fluor är farligt för miljön. Det skadar fiskar och alger vid låga koncentrationer. Det fångar dessutom upp andra föroreningar från branden och för ut dessa i mark och vatten.
– Skummet gifter sig med släckvattnet som i sig själv är giftigt. Det tränger ner och når grundvattnet väldigt fort, och där är det stiltje. Där blir det ingen nedbrytning. Det här är en jätteviktig fråga, säger Bo Andersson.
Vatten funkar bra
De senaste årens skandaler med brandskum i kommunala vattentäkter har satt fokus på att minska användningen och riskerna med fluorerade ämnen. MSB har tillsammans med Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket i uppdrag att kartlägga användningen av fluorerade ämnen och av spridningen i miljön.
MSB:s tester av alternativa släckmetoder visar att vatten med andra mindre giftiga tillsatsmedel fungerar bättre än skum. Det visar att det går att stoppa den ökning som SVT:s undersökning nu satt ljuset på.
– Vi tycker inte om det. Vi ska minimera skumanvändningen, avslutar Bo Andersson.
Fakta
Livsmedelsverket har kallat fluorerade ämnen det största hotet mot dricksvattnet. Flera kommuner har fått dricksvattnet utslaget av brandskum från i huvudsak brandövningar på flygplatser. Vattenverk har fått stängas. Fluorämnen finns även i låga halter i kommunala vattentäkter som försörjer tre miljoner svenskar. Hur många platser som förorenats är okänt, men det kan handla om hundratals.
Fluorämnena bryts inte ner utan blir kvar i miljön för evigt. De lagras i kroppen och det finns misstankar om att de ger cancer och skador på bland annat sköldkörteln, levern och immunförsvaret.
fakta
Om undersökningen :
Man brukar skilja på olika skumsorter beroende på vilken typ av brand som ska bekämpas, A-skum och B-skum. Kortfattat kan man säga att A-skum används vid brand i fibrösa material som till exempel trä och B-skum till brandfarliga vätskor vid till exempel bilbränder.
A-skum sänker ytspänningen i vattnet så att det lättare tränger in i det fibrösa materialet. B-skummets filmbildande ämnen gör att det lägger sig som en tunn film över bränsleytan, vilket kväver branden. Varken A eller B-skum kyler brandgaser eller sänker syrehalten inne i en byggnad. I diagrammet benämns B-skum som ”Alkoholresistent skum”.
Det finns dock vissa osäkerheter med statistiken. Räddningstjänsterna ute i kommunerna rapporterar in uppgifter om antalet insatser och användning till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB). Men det finns skäl att misstänka att inte alla kommuner rapporterar uppgifter varje år. Till exempel har 60 kommuner inte rapporterat en enda liters förbrukning i över hälften av åren mellan 1998 och 2014. Slutsatsen man kan dra av detta är att siffrorna i statistiken är i underkant.