Det handlar om assistansersättning, den ersättning som personer med svår funktionsnedsättning får för att anlita personliga assistenter.

Kostnaderna för assistansersättningen skenar, visar SVTs granskning. 2,5 miljarder är den högsta oktobersiffran hittills. Och budgetposten för assistansersättning beräknas i år stanna på över 30 miljarder.

Antalet timmar ökar kraftigt

I samband med Migrationsverkets nya prognos för antalet asylsökande i oktober sa finansminister Magdalena Andersson (S) bland annat att kostnaden för just assistansersättningen måste ner.

Regeringen har också begärt en analys av Försäkringskassan om varför antalet timmar för assistans ökar kraftigt. Något som pekas ut som en starkt bidragande orsak till att kostnaderna fortsätter stiga, eftersom ersättningen betalas ut med ett schablonbelopp per timme.

Överutnyttjande och kriminalitet

Rapporten till regeringen kommer på tisdag, men i en intervju till SVT Nyheter förklarar Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler att det också handlar överutnyttjande och kriminalitet. Något som enligt henne omsätter två till tre miljarder kronor om året.

– Vi beräknar att det är ungefär tio procent, och jag tror att ingen vill att de pengarna ska hamna i kriminellas fickor, säger Begler.

Branschen: Fusket starkt överdrivet

Påståendet att tio procent av assistansersättningen skulle vara kriminalitet och överutnyttjande kommer ursprungligen från en rapport som kom 2012. Där ombads experter som arbetar med bidragen att uppskatta hur stort de tror att fusket är. Modellen som användes kallas expertmetoden och fick allvarlig kritik från forskarhåll.

Förra året gick ett antal experter inom Försäkringskassan ut i ett uttalande om att skattningarna på tio procent troligen var felaktiga.

Även på det största bolaget för assistans, Humana, är man frågande till siffrorna.

– Det där stämmer inte, visst förekommer det oseriösa företag men det finns siffror inne på Försäkringkassan som visar att fusket inte alls är så där stort, säger Harald Wessman, vd på Humana Assistans.

Krävt skadestånd för 80 miljoner

Efter att Försäkringskassan nu gått igenom de 127 misstänkta bolag på myndighetens svarta lista, har de gjort återkrav och krävt skadestånd för 80 miljoner under förra året. Summan av de bedrägerier som upptäckts är bara en bråkdel av det uppskattade. 26 personer har dömts till fängelse eller böter och ungefär 40,5 miljoner i utbetalningar har stoppats, enligt Försäkringskassans senaste uppgifter.

– Det är mycket, men långt ifrån de två, tre miljarder som generaldirektören talar om, säger Hanna Kauppi, på KFO.

– Man referar till siffror som är är uppskattningar, och de siffror som Försäkringkassan krävt tillbaka ser annorlunda ut. Jag tycker man bör precisera vad man menar med begreppen överutnyttjande men också på vilka grunder man referar till i undersökningen.

”Olyckligt att det handlar om fusk”

Hon menar att det är olyckligt att debatten nu handlar om fusk när Försäkringskassan trots stora ansträngningar inte lyckats koppla mer än en promille av utbetalningarna till kriminalitet. Myndigheten har fokuserat på området och gjort hårdare kontroller under tre års tid.

– Det är olyckligt eftersom man precis ska tillsätta en utredning som ska se över LSS. Det finns en risk att utredningen kommer ha fokus på kostnadsminskning och det man antar är fusk, säger Hanna Kauppi, på KFO, arbetsgivarorganisationen för idéburen välfärd.