Magnus Uisk har jobbat som brevbärare i Uppsala i tretton år. På senare tid har arbetet blivit allt tyngre och stressigare.

– Det har blivit färre som gör mer, så vi som är kvar märker av en högre arbetsbelastning, berättar han för SVT Nyheter.

”En till runda per dag”

Magnus berättar att hans utomhusarbete nästan blivit dubbelt så omfattande sedan han började som brevbärare och att det tär på kroppen. Det är en konsekvens av att sorteringen av posten numera sköts maskinellt.

– Det är i stort sett en till runda jag åker ut på varje dag. Vi går ut både på förmiddagen och på eftermiddagen numera, och har ofta inte tid att ta hand om det administrativa arbetet som ändå måste göras med ändring av namn och brev som kommit fel, säger Magnus Uisk.

I dag delar han ut post i centrala Uppsala och springer i flervåningshus med flera olika paket på armen.

– När vi jobbar på det nya sättet med fyra flöden så har vi små och stora brev i händerna, reklam i en väst på magen och så tillkommer ju paketen, de ökar hela tiden. Så det är liksom fyra komponenter att få med sig och hålla reda på, säger Magnus Uisk som är anfådd och sliter för att hinna klart med rundan för att ta lunch i tid.

Brevbärarna trivs allt sämre

Redan förra året fanns tecken på att medarbetarna inte mådde bra på statligt ägda Postnord, före detta Posten. Det svenskdanska företaget skrev i sin årsredovisning att ”det lägre resultatet för trivsel och engagemang är inte tillfredsställande” och att Postnord ”stärker nu åtgärderna ytterligare för att öka engagemanget och förbättra ledarskapet”.

Nu har 2015 års medarbetarenkät sammanställts och SVT Nyheter erfar att resultatet, tvärt emot företagets intention, blivit sämre. Sämst betyg ger medarbetarna faktorer som trivsel och hälsa, samt förtroendet för högsta ledningen.

– Värdena sjunker för trivsel och engagemang på ett sätt som inte är tillfredsställande. Det är väldigt allvarligt. Men man ska ha i åtanke att vi just nu genomgår en stor omorganisering för att möta digitaliseringen i samhället. Med tanke på alla förändringar i våra arbetssätt och att vår organisation är så stor, vi finns i hela Sverige, så tar det tid att förankra allt det nya hos medarbetarna, förklarar Per Ljungberg, kommunikationschef på Postnord.

Berättar för SVT: Vi orkar inte med

Bakgrunden till omorganiseringen är att vi skickar betydligt färre brev samtidigt som e-handeln ökar. Som en konsekvens av detta tvingas postpersonalen hantera flera flöden samtidigt för att effektivisera rutterna.

Dessutom tvingas de vara ute längre pass eftersom deras tidigare arbetsuppgifter att sortera breven numera sköts maskinellt i allt större utsträckning. Många vittnar om att de helt enkelt inte orkar med då jobbet blivit betydligt tyngre och att de har allt mindre att säga till om själva för att påverka sin arbetssituation.

– Vi ser över det här just nu och pratar med våra chefer runt om i landet och ska se till att ta fram handlingsplaner tillsammans med våra medarbetare för att öka engagemanget och trivseln, säger Per Ljungberg.

Brev – och intäkter – minskar

På mindre än ett år har brevvolymerna minskat med nio procent och Postnord redovisar ett rörelseresultat på 33 miljoner kronor för årets tredje kvartal. Det kan jämföras med 345 miljoner kronor under tredje kvartalet i fjol.

– Vi kan inte dra ned på omställningstakten, då kommer inte företaget att finnas kvar. Kundernas nya krav på våra tjänster gör att brevbärar- och chaufförsyrket hos Postnord ser helt annorlunda ut i dag jämfört med vad det gjorde bara för ett år sedan, säger Per Ljungberg.

Facket oroligt

Från fackets sida ser man med allvar på utvecklingen. Företaget har dragit ned kraftigt på personal i omorganiseringen. 3.785 personer lämnade koncernen 2014.

I den svenska delen av Postnord uppskattar Per Ljungberg att 1.000 medarbetare lämnade 2015 och att lika många till kommer försvinna från företaget 2016. Facket, som är medvetet om hur nödvändigt det är att företaget lyckas ställa om, kräver ändå att Postnord inför en bättre grundbemanning och ökar det lokala inflytandet.

– Vi måste ha en stabil grundbemanning som tål sjukfrånvaro. Dessutom är det viktigt att Postnord ser över hur den svenska verksamheten drivs. Personalen upplever att det finns en toppstyrning och processtyrning som innebär att man från den lokala arbetsplatsen inte har så mycket att säga till om, säger Johan Lindholm som är ordförande för Seko-Posten.