Ungdomar som satsar på yrkesutbildningar får ofta jobb direkt efter skolan eftersom konkurrensen mellan företagen är stenhård om de som utbildas.

– Jag skulle kunna anställa fem tjänstemän och fem till tio yrkesarbetare direkt i dag, säger Jens Hoffman, vd på ett byggföretag i Stockholm med 120 anställda.

Färre med utbildning

På en broreparation utanför Stockholm jobbar sex yrkesarbetare från fyra olika länder. Bara en av dem kommer från gymnasieutbildning. Yrkesfolk som utbildas inom bygg och anläggning, som till exempel snickare, betongarbetare, murare och grävmaskinister, blir bara färre och färre, och företag i branschen slåss om den arbetskraft som står till buds.

– Det kan bero på att andra helst vill sitta på ett kontor och dricka kaffe, säger 20-årige Samet Akdeve, som är lärling på  brobygget.

– De tycker väl att det är roligare att knappa på en dator. När jag slutade skolan var jag securitasvakt i Norge, sedan har jag varit plåtslagare och nu har jag hamnat i den här branschen, säger Jonas Persson från Säter, som kör grävmaskin på samma brobygge utanför Stockholm.

”Det här är min grej”

De båda är två ungdomar som är undantagen i den annars dystra statistiken. Samet Akdeve gick ut bygg- och anläggningsprogrammet för ett år sedan. Han gjorde en lyckad praktik på ett byggföretag i Stockholm och fick direkt en anställning som lärling i samma företag. Jonas Persson är några år äldre och har alltså hunnit med några år i branscher som nästan desperat söker folk.

– Jag får köra bil, jag får bygga, jag får bila och vara med och gjuta betong, allt inom bygg nästan. Det här är min grej, menar byggnadslärlingen Samet Akdeve.

– Jag kör ju både maskin och lägger plattor, jag håller på med allt inom anläggning och jag tjänar bra och så får man ju röra på sig, säger grävmaskinisten Jonas Persson.

Kan hämma svensk tillväxt

Antalet elever i de praktiska yrkesprogrammen på gymnasiet har på bara fem år minskat med 30 procent, från nära 40.000 till 28.000 elever. Och det är en trend som ser ut att fortsätta.

Vissa utbildningsprogram i landet inom bygg och anläggning står inför höstterminen helt utan sökande. Samtidigt menar Arbetsförmedlingen att bristen på arbetskraft kan hämma den svenska tillväxten.

– Vi rekommenderar folk att söka ett yrkesprogram på gymnasiet och då finns det fyra yrkesprogram som vi rekommenderar. Det är bygg, teknik, fordon och vård och omsorg, säger Johan Bissman på Arbetsförmedlingen.

Unga lockas inte

Bristen på praktisk arbetskraft har varit stor i många år. Yrkesutbildningarna lockar inte unga. Inom till exempel buss- och lastbilsverkstäderna är situationen densamma som hos byggbranschen. Där rekryterar man liksom byggsidan arbetskraft från utlandet, från skolan är det sedan länge klent med tillströmningen.

– Sedan 2010 har jag vänt blicken mot Rumänien och där har vi nu rekryterat sex stycken till Stockholm och 15 till övriga landet, säger Jörgen West som är eftermarknadschef på ett företaget Neoplan som reparerar bussar och lastbilar.

”Kvalitén är låg”

På hans företag är man också missnöjd med kvalitén på utbildning som ungdomar får på gymnasiets yrkeslinjer.

– Kvalitén är låg, enormt låg. Inom alla yrken du utövar så måste du ha en grund att stå på, och den grunden tycker jag saknas, säger Jörgen Westh.