Efter några års nedgång rusar nu återigen sjuktalen i höjden. Antalet sjukskrivna blir fler och sjukskrivningstiden blir allt längre. Detta får till följd att Försäkringskassans kostnader för sjukpenningen väntas öka med 42,6 procent på fem år, vilket innebär 11,8 miljarder kronor.

”Kontrollen allt sämre”

2008 införde alliansregeringen nya och strängare regler i sjukförsäkringen, bland annat flera tidsgränser. Men i en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar myndigheten att Försäkringskassans kontroll av de sjukskrivna blivit allt sämre sedan 2011. Det är sannolikt en av förklaringarna till utvecklingen.

– Försäkringskassan har blivit allt sämre på att kontrollera individens rätt till ersättning. Det gör att vissa av de som skulle ha kontrollerats får fortsätta uppbära ersättning. Men det får också indirekta effekter eftersom drivkrafterna att återgå i arbete påverkas, säger Pathric Hägglund, forskare på Inspektionen för socialförsäkringen.

Tidsgränser har effekt

År 2008 när de nya reglerna infördes låg antalet utbetalade dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad på 10,2 dagar för att sedan sjunka till 6,7 år 2010. Därefter vände kurvan uppåt igen. Och i fjol var antalet sjukskrivningsdagar 10,6, vilket alltså är längre än 2008. Men slutsatsen att de strängare reglerna därmed har misslyckats är fel, menar Pathric Hägglund. Tidsgränserna vid 90 och 180 dagars sjukskrivning har effekt.

– De har minskat sjukfrånvaron, det har tidigare forskning visat. Det som hänt sedan 2011 är att Försäkringskassan inte tillämpar reglerna i samma utsträckning. Och då kan man förvänta sig en uppgång, säger han.

Fler faktorer påverkar

På Försäkringskassan medger man nu att kontrollerna har blivit färre. Men att myndigheten ska göra fler i framtiden. Laura Hartman, som är chef för avdelningen analys och prognos på Försäkringskassan, menar dock att det finns fler faktorer som också påverkar utvecklingen.

– En stor del av ökningen beror på att inflödet blivit större, vilket deras analys inte berör. Ökningen beror också på att det är svårare att få förtidspension eftersom kriterierna är tuffare. Dessutom nådde många en maxtid 2010 på grund av regelverket. Den psykiska ohälsan ökar också i samhället och de sjukfallen blir längre och längre, säger Laura Hartman.

”Sjukskrivningar smittar”

Pathric Hägglund menar dock att allt pekar på att den försämrade kontrollen haft betydelse. Han menar också att en ökande sjukfrånvaro beror på andra faktorer än ohälsa. Sjukskrivningar påverkas av hur regler tillämpas och av normer i samhället, menar han.

– Om man tittar på de senaste 25 åren har sjukfrånvaron gått upp och ner, men hälsan har legat relativt konstant. Sjukskrivningar smittar i samhället, säger han.

Regeringen vill slopa ”bortre parentesen”

Förutom kontrollerna efter 90 och 180 dagar finns också en bortre gräns, den så kallade ”bortre parentesen” i sjukförsäkringen. Den innebär att sjukpenning i normalfallet bara betalas ut i två och ett halvt år. Regeringen har aviserat att man kommer ta bort denna gräns i höstbudgeten. Allianspartierna är kritiska och menar att sjukskrivningarna kommer bli ännu fler och längre. Också regeringens expertmyndighet, Inspektionen för socialförsäkringen, menar att det kommer påverka sjukskrivningarna.

– Med borttagandet försvinner en viktig drivkraft för alla aktörer i sjukskrivningsprocessen att få tillbaka personen i arbete innan tidsgränsen nås. Sjukskrivningstiderna överlag kan alltså förväntas bli längre och sjukfrånvaron öka, säger Pathric Hägglund.

I söndagskvällens Agenda intervjuas socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).