– De stora problemen med dopning finns inte inom den organiserade idrotten utan på gymmen, säger idrottsminister Gabriel Wikström (S) till SVT Nyheter.

Redan i dag gör Riksidrottsförbundet oannonserade dopningskontroller på de gym som är med i förbundet. Problemet är att de flesta gym inte är medlemmar och alltså inte kan kontrolleras.

Oklart i praktiken

Socialdemokraterna vill, som en del av sitt idrottspolitiska program, att en självständig antidopningsverksamhet ska inrättas och att alla gym ska erbjudas att ansluta sig till systemet.

Hur det ska fungera i praktiken är långt i från klart och det finns många juridiska och etiska problem att lösa, menar Tommy Forsgren som jobbar med dopningsfrågor på Riksidrottsförbundet, vars expertis sannolikt skulle komma att utnyttjas i en antidopningsverksamhet.

– En del menar att det är kontroversiellt att man oanmält kan begära kroppsvätskor som urin och blod av någon som inte är misstänkt för något, säger Tommy Forsgren.

Välkomnas av gymägare

Hur den som påkommits med illegala substanser i kroppen skall straffas är också något som måste klaras ut. Det handlar ju inte om brottsbekämpning i juridisk mening utan de sanktioner som kan utdömas handlar i praktiken om avstängning.

På ett gym i Västerhaninge tränar Andreas Dahlquist och Jimmy Salander bänkpress. De skulle inte ha något emot att lämna prover vid en inspektion. Tvärtom tycker de att det låter som en bra idé.

Också gymägaren Per Karlsson välkomnar förslaget – även om det knappast lär trolla bort dopningsproblemet i gymvärlden.

– Att komma åt det till 100 procent det blir svårt, men ju mer man vrider åt tumskruvarna desto bättre är det.