”Härligt att se”, ”Mycket glädjande” och ”Äntligen”, är några reaktioner på nätet efter den senaste tidens bränder i fastigheter avsedda för flyktingboenden.

Språkbruket är inte olikt det som hördes i Sverige under 1990–talets första hälft. Kriget i forna Jugoslavien fick många att fly till Sverige. Människorna kom hit samtidigt som Sverige genomgick en djup lågkonjunktur. Stigande arbetslöshet och tuffa sparpaket ökade polariseringen i samhället.

På den tiden spreds rykten och åsikter genom samtal människor emellan, men internet och de sociala medierna gör nu ryktesspridningen och åsiktsspridningen betydligt snabbare. Nu går det snabbare för tonläget att höjas, menar historikern Helene Lööw, forskare på nazism och högerextremism.

– Då spreds rykten från mun till mun. Nu kan du snabbt skapa opinion mot förläggningar, säger Lööw till SVT Nyheter.

”Det ser stökigt ut”

Kriget i Syrien har fått miljontals människor att fly och i höst har rekordmånga asylsökande sökt till Sverige. Enligt Helene Lööw finns det därför paralleller mellan det som händer nu och de som hände på 1990–talet.

– Det är ett krig som utlöser en stor grupp flyktingar och det blir en stor fråga i lokalsamhällena. Det blir mycket diskussion och opinion och på vissa håll finns en stor motvilja mot att boenden etableras, säger Lööw.

Den senaste veckan har tre tilltänkta asylboenden eldhärjats. I helgen brann en gammal skolbyggnad i Onsala, utanför Kungsbacka. Hittills i år har tio flyktingförläggningar eldhärjats och det finns misstankar om att flera av bränderna kan vara anlagda.

Under första halvan av 1990-talet inträffade över 50 attentat mot flyktingboenden. Om de senaste tidens bränder på asylboenden är anlagda eller inte är ännu så länge oklart. Vad, vem eller vilka som ligger bakom är därför svårt att spekulera i.

Hur orolig är du att detta kommer att fortsätta?

–Jag är ingen spågumma. Men det finns trender och tendenser och kombinerat med den förhöjda retoriken, så ser det lite stökigt ut, säger Lööw.