– Oftast blossar dessa saker upp tillfälligt, men sen brukar det ge med sig efter ett tag, säger Daniel Vesterhav, utredare på BRÅ.

– Sen kan områdena ha en hel rad problem som ligger i bakgrunden, och det däremot kan ta väldigt lång tid att lösa.

Genom åren har liknande händelser skett i olika delar av landet – 2008 var det kravaller i Rosengård och 2013 i Husby. Men även utomlands har liknande saker skett. Till exempel Parisupploppen 2005, där två unga män dog efter en polisjakt, resulterade i massiva upplopp där över 500 bilar brändes.

– Det här är ganska vanligt, och har hänt under en lång tid, säger forskaren Eva Andersson vid Stockholms Universitet, som skrivit en studie om kopplingar mellan upplopp och segregation.

”Sker ofta under loven”

Det finns tydliga trender när och hur upploppen uppstår.

– Det börjar ofta med en händelse som de boende i området tycker är orätt. Det resulterar i att man vänder sig mot polisen. Det är övervägande unga män och det sker ofta nu i maj när betygen är satta och de unga snart går på lov, säger Eva Andersson.

Jobba mot segregationen

För att få bukt på detta menar Eva Andersson att man måste jobba med segregationen i städerna. Att ha storskaliga områden med en hög boendesegregation bidrar till att dessa situationer uppstår.

Huruvida det kommer hjälpa att bjuda på kaffe i oroliga stadsdelar återstår att se. Ungdomar är den grupp som behöver nås här enligt Eva Andersson, och det går att ifrågasätta om kaffe är det bästa sättet. Men det är bättre än ingenting, säger hon.

– I många fall är det som triggar dessa situationer att man upplever att samhället inte verkar för en. Om man då får kontakt med polis till exempel så kan det hjälpa på kort sikt, säger hon.

Upploppen stjälper kriminella

Det finns även andra i samhället som har intresse av att oroligheterna upphör.

– Kriminella kretsar har svårt att bedriva sin vinstdrivande verksamhet när sånt här pågår, det drar bland annat till sig väldigt mycket uppmärksamhet från myndigheter och det blir en ökad polisiär närvaro, säger Daniel Vesterhav på BRÅ.

”Lägg krut på det långsiktiga”

Kaffe, brandmän som får poliseskort och föreningar som närmar sig ungdomar är saker som alla kan hjälpa på kort sikt. Men Eva Andersson tror ändå att man måste lägga krut på långsiktiga åtgärder.

– Man måste satsa rejält på en jämlik stad där unga känner att de har samma möjligheter, säger hon.