Advokat Ingela Hessius Foto: Polisen / SVT

Experten: Erkännande räcker inte för fällande dom

Uppdaterad
Publicerad

39-årige Rakhmat Akilov har erkänt terroristbrott efter dådet i centrala Stockholm. Men hans erkännande kommer inte att räcka för en fällande dom, förklarar advokat Ingela Hessius för SVT Nyheter.

– Jag utgår från att åklagaren har mer på fötterna, teknisk bevisning och annan information som rätten nu går igenom, säger Ingela Hessius, som är brottmålsadvokat och även har varit åklagare.

Ingela Hessius menar ändå att det är betydelsefullt att Akilov erkänt terroristbrott.

Terrordådet i Stockholm

– Det tyder på att han har sympatier för IS och om han nu har utfört ett sådant dåd, så är ju det hans syfte och han kan vara ganska nöjd med att ha lyckats genomföra det i deras namn, säger hon.

LÄS MER: Har uppehållit sig i Sverige med flera identiteter

Vad det väntat att han skulle erkänna?

– Det har påståtts i medierna att han har erkänt – men det är en ovanlig situation. Vi vet inte om han gjort det men förmodligen har han det.

”Troligt att han får livstid”

Ingela Hessius säger att de straffsater som är möjliga är antingen minimum fyra års fängelse upp till 18 år, eller livstid.

– Jag skulle tro att om han fälls för terroristbrott genom mord bör han dömas till livstid.

Polisen har sagt att utredningen kan ta ett år. Hur lång tid kan det ta tills det blir rättegång?

– Det kan ta ett tag. Hela förundersökningen måste vara klar. Det är åklagaren som bedömer hur mycket bevisning han måste ha. Akilov kan komma att sitta häktad hela tiden. Det är ett allvarligt brott. Enligt vad jag kunnat läsa mig till är det en omfattande utredning och man måste undersöka om fler kan vara inblandade. Hur lång tid det kan ta är i praktiken omöjligt att säga, men det blir en lång tid, säger Ingela Hessius.

Vad händer nu med Rakhmat Akilov?

– Han förs till häktet och får restriktioner så att han inte kan ha kontakt med omvärlden. Han får bara ha kontakt med häktespersonal och sin försvarare.

Fakta: Anhållande och häktning

En person som grips av polisen får hållas kvar högst tolv timmar för förhör innan åklagaren beslutar om eventuellt anhållande.

Anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande i väntan på att domstolen, på begäran av åklagaren, ska fatta beslut om häktning.

Häktningsförhandlingen hålls i domstol senast fyra dagar efter gripandet. Det ska i normalfallet finnas sannolika skäl för att den misstänkte har begått ett brott som kan ge fängelse ett år eller mer. Oftast handlar en häktning om att se till att den misstänkte inte försvinner, förstör bevis eller begår fler brott.

En häktning på sannolika skäl ger åklagaren två veckor på sig att hitta mer bevis. Under utredningstiden omprövas frihetsberövandet varannan vecka till dess att det är dags för åtal.

Källa: Åklagarmyndigheten med flera (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet