När det klarnade vad som hände på Drottninggatan i centrala Stockholm i fredags, blev Sverige ett land i sorg och förstämning. Ett besinningslöst terrordåd hade kostat fyra oskyldiga människor livet och Sverige och Stockholm slöt upp i kärlekshandlingar mot våld och terror.

Men om helgen slutade i kärlekens tecken började den med ond bråd död, förskräckelse och framförallt rykten.

Timmarna efter att lastbilen kraschat in i Åhléns fasad kan beskrivas som kaotiska. Nästan alla medier sände direkt och vi matades tidigt med bilder på hur människor springande flydde från attentatsplatsen.

Skottsalvor och bomber

Det dröjde inte länge innan larmen strömmade in till polis och medier. Skottlossning hade hörts på flera platser och samtidigt spreds rykten om att bomber hade placerats ut.

LÄS MER: Inget stöd för rykten om skottlossning

En obekräftad uppgift som spreds av flera medier, däribland SVT Nyheter, handlade om att skottlossning hade brutit ut vid Fridhemsplan på Kungsholmen.

Den informationen, liksom de rykten om utplacerade bomber bekräftades inte av polisen och visade sig senare vara falska.

Mänsklig strategi

Psykologen Håkan Järvå har tillsammans med medieforskaren Peter Dahlgren skrivit en bok om hur rykten uppstår och sprids. Han säger att ryktesspridning som den i samband med terrorattacken kan förklaras med en mänsklig överlevnadsstrategi. 

– När folk är rädda vill de ha en handlingsplan. Ska jag springa eller vad ska jag göra? Man vill ha ett svar, säger Håkan Järvå.

LÄS MER: Det här vet vi om terrorattacken

Hur ryktet om skottlossning uppstod är ännu oklart, men enligt Håkan Järvå kan det haft naturliga förklaringar som slammer på en byggarbetsplats eller en smäll i ett avgasrör. Om det samtidigt börjar spridas information om ett terrordåd i en annan del av stan är det mänskligt att koppla samman händelserna.

– Är man uppskrämd behövs inte mycket för att bli mer uppskrämd. Det har en evolutionär förklaring eftersom rädsla är en mänsklig överlevnadsstrategi, säger Järvå. 

Kort efter att lastbilen kraschade in i Åhléns fasad spreds bilder på sociala medier hur rädda människor sprang från platsen. Att människor samtidigt och oberoende av varandra tar till flykten är liksom ryktesspridningen ett annat tecken på hur människor agerar på rädsla. 

”Ständiga rykten”

En kvinna SVT Nyheter pratat med och som på fredagseftermiddagen befann sig på ett tåg på centralstationen berättar om en kaotisk situation och om hur människor spred rykten och information, som i efterhand inte visat sig stämma.  

– Det var ständiga rykten och någon sade att det fanns sprängladdningar utplacerade och folk som befann sig på perrongen kastade sig in i tågvagnen för att ta skydd.

LÄS MER: ”Våga prata med unga om dådet”

Hon berättar också att nästan alla ombord på hennes tågvagn följde nyhetsrapporteringen i sina telefoner och hon hörde människor prata om att det skett skottlossningar runt om i stan.  

– Det handlar om extrema situationer och i sådana lägen söker man information. Att fråga sig vad som händer är ett sätt att orientera sig. Skriker någon ”bomb” så sprider man det vidare, säger Peter Dahlgren, medieforskare på Göteborgs Universitet.  

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar de som blir vittnen till händelser som den i Stockholm förra veckan att vara försiktiga med att sprida obekräftade uppgifter på sociala medier och att sålla bland den information som sprids. 

– Människor söker information för att skapa sig en bild av vad som inträffat. Om det finns information att sprida, så vill man hjälpa till, säger Anna Nyman, enhetschef på MSB:s operativa avdelning.

Styrka och svaghet

Vid stora nyhetshändelser använder många sociala medier som sin främsta informationskälla och där spreds, liksom i vanliga medier uppgifter som visade sig vara felaktiga. Det spreds även närgångna bilder på offer för attacken och information som medvetet manipulerats. 

LÄS MER: Falska nyheter i omlopp efter dådet

Sociala medier, som Twitter, Facebook, Snapchat och Instagram får ofta kritik för att bolagen inte tar ansvar för det som användarna publicerar. Peter Dahlgren säger att ryktesspridningen och snabb och felaktig information på sociala medier kan vara problematiska.  

– Hastigheten som information sprids med idag är snabb och då kan rykten snabbt få vingar.  

Men Dahlgren menar också att det finns en styrka i sociala medier och hur de fungerar som nyhetskanaler.  

– Felaktig information blir snabbt synlig och då kan den korrigeras snabbt, säger Dahlgren.

– Väldigt få sprider felaktig och falska rykten medvetet. Man vill hjälpa till helt enkelt, säger Anna Nyman.

Anna Nymans uppmaning är att använda sunt förnuft och i första hand ta till sig information som man vet är bekräftad av myndigheter.