• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Manifestation mot mot våld mot kvinnor. Arkivbild. Foto: TT

Få döms för grov kvinnofridskränkning

Uppdaterad
Publicerad

De senaste fem åren har drygt 13.400 fall av grov kvinnofridskränking anmälts. Men bara drygt 1.000 män har dömts skyldiga för brottet under samma period. Det visar färsk statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

– Vi måste agera snabbare och prioritera de här brotten, säger Carin Götblad, chef för polisregion Mitt och tidigare nationell samordnare mot Våld i nära relationer.

Mellan 2010 och 2015 anmäldes totalt 13.418 fall av grov kvinnofridiskränkning i Sverige. Under samma period dömdes bara 1.027 män för brottet, enligt BRÅ.

Svårutredda brott

Många kvinnor drar sig för att vittna mot sitt ex. Det handlar ofta om människor som har starka band till varandra, många gånger med en känslomässig relation till varandra, säger Carin Götblad:

-– Då är det särskilt svårt när man anmäler. Det är svåra bevislägen, för männen som slår gör ju inte det när någon annan ser på, säger Götblad och fortsätter:

– Jag vill ändå understryka att vi har betydligt högre uppklarning och åtal för detta än för andra misshandelsbrott.

Resurserna är ändliga, men behoven oändliga, menar Götblad. Så det gäller för polisen att använda sina resurser så effektivt som möjligt.

– Vi satsar mycket resurser på utbilning och kunskap. Men vi kan alltid bli bättre.

Förslaget: Folkhälsofråga

I sin tidigare roll som nationell samordnare mot våld i nära relationer föreslog Carin Götblad att den här typen av våld ska bli en folkhälsofråga. Detta för att alla aktörer i samhället ska arbeta tillsammans mot mäns våld mot kvinnor.

– För att kvinnor ska veta att de är inte ensamma utan det finns hjälp att få. Varje kvinna som blir slagen är förstås en för mycket, säger Götblad, och fortsätter:

– Detta är ett område man naturligtvis aldrig blir färdig med. Jag vill att vi ska ha ett jättenära samarbete med åklagarna. Och jag vill att hela rättskedjan ska fungera så att ingenting faller mellan stolarna. Det vill säga man ska ingripa tidigt. Och då minskar de här brotten det vet vi.

Hit kan du vända dig om du utsätts för våld

  • Kvinnofridslinjen. Erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt, 020-50 50 50. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonssamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. 
  • Det finns också ungdomsjourer som vänder sig till unga oberoende av kön, som till exempel 1000möjligheter eller Killfrågor.se, som har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • RFSL, brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon, 020-34 13 16.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Kom till oss är polisens informationssida om brott i nära relationer. Lever du i en situation med inslag av kränkningar, hot och våld? Ring 114 14 eller uppsök närmaste polisstation. Vid akuta ärenden ring 112.
  • Nationella hjälplinjen erbjuder samtalsstöd via telefon, 020-22 00 60, och via nätet om du mår dåligt.
  • Jourhavande medmänniska, 08-702 16 80, är en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Brottsofferjouren, 0200-21 20 19, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.

Källa: 1177 Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.