De verkställande direktörerna i de femtio största börsbolagen tjänar nu i genomsnitt närmare 17 miljoner kronor per år. Det vill säga femtio gånger en industriarbetarlön.
– Jag tror det kommer att öka i framtiden. Därför måste man fortsätta att tjata om den här rapporten. Att det är ganska illa med så här stora skillnader, säger LO-ekonomen Jeanette Bergström.
Sedan 1950 har den fackliga organisationen LO undersökt löneutvecklingen för den svenska makteliten jämfört en industriarbetarlön. I över 60 år har man varje år tittat på partiledarnas, generaldirektörernas och börs-vd:arnas löneutveckling.
Skillnaderna sjönk
Under femtio-, sextio- och sjuttiotalen sjönk löneskillnaderna. Men under åttiotalet hände något. Ersättningarna för börsbolagens chefer började öka mycket snabbare jämfört med till exempel ledande politiker och högre tjänstemän. Och sedan dess har skillnaderna accelererat än mer.
I början av 80-talet tjänade den ekonomiska eliten nio gånger mer än en industriarbetare. Sedan dess har den skillnaden ökat kraftigt och inkluderar man kapitalinkomster var skillnaden som störst 2008, samma år finanskrisen bröt ut.
I och med fallande aktiekurser sjönk även kapitalinkomsterna och därmed inkomstskillnaderna. Men så fort börserna började stiga igen växte också inkomstgapet.
Och under inkomståret 2013, som är det senaste offentliga taxeringsåret, hade skillnaden växt till nästan samma nivå som 2008. Det vill säga att den genomsnittlige börs-vd:n i LO:s undersökning tjänar lika mycket som 50 industriarbetare.
Vill inte ha lika löner
Men LO anser inte att målet är att en industriarbetare ska tjäna lika mycket som en börs-vd.
– Nej, det anser vi inte. Vi tror att många vd:ar säkert har gjort sig förtjänta av sina höga löner. Men är det verkligen rimligt att en direktör ska kunna tjäna på ett år lika mycket som en industriarbetare måste jobba en hel livstid för att få ihop? Jag tycker inte det, säger Jeanette Bergström.
LO:s rapport har fått kritik för att den utgår från inkomst före skatt och alltså inte tar hänsyn till skattesystemets utjämnande effekt.