För barn som placeras i familjehem ser framtiden mörk ut, om man ser till statistiken. De löper högre risk än andra barn att drabbas av psykisk ohälsa, eller hamna i missbruk och allvarlig kriminalitet, och är mer benägna att försöka ta sina liv, enligt en forskarrapport från Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Norrköpings kommun.

Bara drygt hälften klarar att gå ut nionde klass, och de flesta blir lågutbildade och tvingas leva på bidrag.

Tidiga insatser viktiga

Men om man sätter in insatser så att barnen klarar grundskolan, halverar man många av dessa risker, visar forskning av bland andra Bo Vinnerljung vid Stockholms universitet.

-I jämförelser med andra jämnåriga förklaras runt 50 procent av storleken på dessa överrisker för fosterbarn just av den höga förekomsten av dåliga skolpresentationer, säger Bo Vinnerljung.

– Vi tar ju ansvar för de här barnen för att föräldrarna inte kan lösa sin uppgift av något skäl, och då är det ju skrutt om vi i samhället inte kan göra jobbet lika bra som föräldrarna som förlorar vårdnaden, säger Rickard Tordön, psykolog i Norrköping.

Satsning gav resultat

I Norrköping har man satsat på en ny metod som ger mätbart bättre skolresultat för barnen. Projektet har pågått mellan 2008 och 2011. Metoden heter Skolfam och är utvärderad av forskare.

Skolsatsning inom Familjehemsvården startade i Helsingborg 2005 och visade sig redan vid första utvärderingen vara ett framgångsrikt arbetssätt. Barnens kunskaper inom såväl läsning och ordförståelse som matematik ökade markant.

I Norrköping drivs satsningen av psykologen Rikard Tordön och specialpedagogen Ulla Axelsson.

– Det arbetet som vi gör är ju inget avancerat. Det är inget hokus-pokus på något sätt, utan handlar om att kartlägga barnens behov och färdigheter, berättar Rikard Tordön.

– Vi har ju också sett skolor som inte ser problemen, utan säger att barnet klarar matematiken jättebra. Men sedan, när vi gör våra tester hittar vi luckor. Vi har till och med elever som har fejkat läsförståelse i flera år i skolan. Våra barn, familjehemsplacerade barn, är väldigt duktiga på att dölja det de inte kan, och visa upp det de kan. Och många pedagoger blir lurade, säger Ulla Axelsson.

– Ja, även vi blir lurade ibland, lägger Rikard Tordön till, också vi kan bli förvånade över vad testerna visar.

Individuell träning

Skolfams mätbart goda resultat i Norrköping handlar bland annat om att barnens intellektuella begåvning ökade. Barnen som genomgick arbetsminnesträning blev bättre på det, och barnen blev bättre i svenska och fick en bättre självbild.

Metoden handlar om att teamet fokuserar på att stötta lärare och familjehem att ge det som just det enskilda barnet behöver:

– Det viktiga är ju att det här barnet får lyckas varje dag i skolan. Det blir bättre spridning också om man jobbar med de vuxna, eftersom det då inte bara är barnet som får ta del av våra tankar och idéer, säger specialpedagog Ulla Axelsson.

Metoden på framväxt

Den nya metoden sprider sig. En kartläggning som SVT har gjort bland de 67 kommuner som har fler än 20 familjehemsplacerade barn visar att 18 kommuner har börjat med Skolfam-projekt, medan 24 har andra åtgärder, med varierande ambition, för att lyfta familjehemsbarnen, från skolkonferenser till elevassistenter.

I Norrköping tycker man att mätbara uppföljningar är viktiga:

– Man kan ju hoppas, och satsa på insatser. Men det är bara genom att följa upp som vi vet vad åtgärderna ger för resultat, säger psykolog Rikard Tordön.