På partikongressen kommer jobbfrågan att stå i fokus, och i kampen mot arbetslösheten utgör det stora flyktingmottagandet en utmaning, menar Lars Calmfors.

– Med en generös flyktingpolitik så blir det helt enkelt svårare att uppnå en låg arbetslöshet på grund av att vi har så stora problem med integrationen. Detta är ett faktum oavsett vad man tycker om den nuvarande politiken.

Kritiserat regeringar från båda blocken

Lars Calmfors är en av landets tunga röster inom nationalekonomin och har på många sätt varit en nagel i ögat på regeringen, oavsett om det varit alliansen eller de rödgröna som har suttit vid makten. Som tidigare ordförande för det finanspolitiska rådet kom han inte minst med ganska skarp kritik mot alliansregeringens finanspolitik. Och hos de rödgröna är han inte heller särskilt omhuldad, eftersom han har varnat för att höja a-kassan samt föreslagit lägre ingångslöner.

Nu levererar Calmfors en besk analys av effekterna av den generösa flyktingpolitiken, som han själv egentligen förespråkar. Eftersom en del kan uppfatta den här typen av uttalanden som kontroversiella är han väldigt noga med att betona att han tycker att Sverige ska ha en generös flyktingpolitik, och att invandring på lång sikt kan vara lika lönsam som nödvändig för samhällsekonomin.

Orealistiskt mål

Problemet med flyktingströmmarna är att de är så stora samt att Sverige tar emot förhållandevis många jämfört med andra länder inom EU. Detta gör det ännu svårare för just vårt land att lyckas pressa ner arbetslösheten, särskilt i förhållande till andra länder. Oavsett flyktingströmmarna så är det många som ifrågasätter om regeringens mål är realistiskt.

– Och lägger vi till flyktingmottagandet så blir det omöjligt, i varje fall i ett tidsperspektiv fram till år 2020, att nå EU:s lägsta arbetslöshet. Jag tror egentligen att det är helt omöjligt, säger Lars Calmfors.

En titt på arbetsförmedlingens statistik över den svenska arbetslösheten skvallrar en del om hur flyktingströmmarna påverkat arbetslöshetsnivån i landet. För tio år sedan var 377.000 människor arbetslösa, varav 40.000 var födda i ett land utanför Europa. Idag, tio år senare, ligger arbetslösheten på 366.000, och nu är antalet födda utanför Europa 130.000. Den sistnämnda andelen av antalet arbetslösa har alltså ökat från 11 till 36 procent under dessa år.

Satsning på utbildning får beröm

Att det tar tid för nyanlända att komma i arbete är väl känt. De flesta är också ense om att integrationen fungerar för dåligt, och att mycket kompetens inte tas till vara tillräckligt snabbt. Regeringens ambition att satsa på riktade utbildningsinsatser för de dåligt utbildade samt att underlätta för högutbildade flyktingar att snabbare få svensk legitimation är ett av de förslag som lovordas av Lars Calmfors.

Problemet är att det kommer att ta tid. Utmaningen ligger framför oss i det korta perspektivet, vi talar om några år. I ett längre perspektiv har vi möjlighet att vinna stort på vår generösa flyktingpolitik. Vi kommer att behöva arbetskraft i framtiden, och många högutbildade kommer till vårt land helt ”gratis”.