Förskolegrupper blir mindre efter pengatillskott

Uppdaterad
Publicerad

Nu ska förskolegrupperna bli mindre. Närmare 2.900 förskolor får dela på 970 miljoner kronor för att minska de stora barngrupperna. Det är dock stor skillnad bland landets kommuner och vilka som väljer att söka för att få ta del av pengarna.

Skolverket har fördelat drygt 970 miljoner kronor till nära 2.900 förskolor inför det kommande läsåret. Syftet med det öronmärkta statsbidraget är att minska barngruppernas storlek. Den största delen av bidragspotten går till kommunala förskolor, närmare 88 procent . Och den kommun som beviljats mest pengar är Uppsala där man länge kämpat med stora barngrupper. De får drygt 45 miljoner kronor .

– Bidraget är väldigt värdefullt. Vi kommer ha större möjlighet att följa varje barns lärande och utmana varje barns lärande, säger Gitt Näsberg som är chef för den kommunala förskolan i Uppsala.

34 kommuner har inte sökt

Totalt ansökte kommunerna och förskolorna om 1,2 miljarder kronor. Eftersom det är mer pengar än vad som finns i potten har Skolverket gjort ett urval. I första hand har förskolor med de största barngrupperna prioriterats. Om flera sökande har samma storlek på barngrupperna har man gått vidare med de förskolor som har lägst personaltäthet. 34 kommuner har valt att inte söka alls. Skolverket tror att det till viss del beror på att det krävs en medfinansiering.

– Bidraget ger 30.000 kronor per barn och det är ju inte vad ett barn kostar i förskolan. Genomsnittskostnaden ligger på drygt 130.000 kronor per barn och år och då måste huvudmannen eller kommunen bestämma om de själva kan lägga till kostnaden där emellan, säger Johanna Freed enhetschef på Skolverket.

För få lokaler

Lokalbrist är en annan aspekt som flera kommuner har angett som orsak till att man inte sökt bidraget. Alltså att det inte finns plats, eller lokaler, för fler mindre barngrupper. Upplands Väsby är en av kommunerna som inte sökt några pengar på grund av just den anledningen.

– Om man nu inte fysiskt kan minska barngrupperna på grund av lokalbrist så har man större möjligheter att dela upp grupperna så att det blir färre barn per vuxen om man istället hade kunnat få bidrag för en högre vuxentäthet. Men nu är ju inte bidraget utformat på det sättet, säger Synnöve Fridén verksamhetschef för den kommunala skolan i Upplands Väsby.

Kan det bli aktuellt att justera villkoren?

– Det är ju inte vi som bestämmer över det. Vi genomför och administrerar det här så som regeringen gett oss i uppdrag. Men vi kommer titta på det här och ser vi något som behöver skruvas på då framför vi det till regeringen, säger Johanna Freed.

Kommunerna som får mest pengar

Uppsala kommun: 45.276.000

Linköpings kommun: 43.584.000

Borås kommun: 39.432.000

Malmö kommun: 28.644.000

Kungsbacka kommun: 27.324.000

Örebro kommun: 26.412.000

Norrköpings kommun: 19.815.000

Eskilstuna kommun: 19.515.000

Växjö kommun: 19.125.000

Göteborgs kommun: 18.753.000

Källa: Skolverket

KOMMUNERNA SOM INTE ANSÖKT

Arjeplogs kommun

Bjurholms kommun

Bräcke kommun

Flens kommun

Grums kommun

Gällivare kommun

Götene kommun

Hagfors kommun

Haparanda kommun

Heby kommun

Kils kommun

Klippans kommun

Laxå kommun

Lessebo kommun

Lycksele kommun

Lysekils kommun

Nykvarns kommun

Ockelbo kommun

Orsa kommun

Pajala kommun

Robertsfors kommun

Salems kommun

Sollentuna kommun

Säffle kommun

Sävsjö kommun

Söderhamns kommun

Tingsryds kommun

Tomelilla kommun

Umeå kommun

Upplands Väsby kommun

Vansbro kommun

Ystads kommun

Åsele kommun

Älmhults kommun

(Källa: Skolverket)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.